Syftet med mitt arbete var att studera elevernas lÀsvanor samt undersöka deras instÀllning till olika kreativa uppgifter och till att lÀsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat lÀsa utan andra uppgifter. HÀr arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I lÀsprojektet ingick lÀsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berÀttelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 5-6 i en skola i LuleÄ Kommun omfattande 23 elever.

Syftet med arbetet Àr att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna gÄr till samt att pÄvisa vikten av att Àven polispersonal i yttre tjÀnst förstÄr hur och varför det Àr sÄ viktigt att det tillvaratas pÄ rÀtt sÀtt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begrÀnsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har Àven försökt att förklara DNA pÄ ett sÄ lÀtt sÀtt som möjligt för att den som inte Àr sÄ bevandrad i biologi skall kunna förstÄ ett ÀndÄ mycket komplext Àmne. FöretrÀdelsevis har jag anvÀnt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, förelÀsningsanteckningar frÄn RÀttsmedicin för Jurister och sökningar pÄ Internet ex. SKL?s hemsida.

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap pÄverkas av lÀrares prioriteringar av Àmnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger pÄ lÀrarens instÀllning till artkunskap. Vi tittar ocksÄ nÀrmre pÄ hur naturundervisningen gÄr till och vad som kan ligga bakom lÀrarens val. Data i denna undersökning har inhÀmtats under intervjuer med sju lÀrare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen pÄverkas i mindre grad av lÀrarens eget intresse men dÀremot i hög grad av vad lÀrarna tror eleverna Àr intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, dÄ eleverna inte kan hÄllas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det Àr inte lÀrarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar pÄverkar dem sjÀlva och naturen omkring oss.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

I det hÀr arbetet presenteras en studie frÄn ett projekt som Àgde rum i KolmÄrden djurpark sommaren och hösten Är 2003. Projektet bygger pÄ ett uppdrag frÄn jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grÀvlingar i fÄngenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grÀvlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder frÄn juni till september samma Är. Det som studerats under perioden Àr grÀvlingarnas olika beteenden, lokationen i grÀvlingshÀgnet samt fysiologiska parametrar sÄ som hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur hos grÀvlingarna.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course.

FlodkrÀftan har minskat i antal efter att krÀftpesten införts via signalkrÀftor till svenska sjöar och vattendrag. Inplantering av signalkrÀftor har medfört svÄrigheter för flodkrÀftsbestÄnd att ÄterhÀmta sig dÄ signalkrÀftan bÀr krÀftpesten, men inte sjÀlva pÄverkas i större utstrÀckning. Förutom sjukdomar pÄverkas flodkrÀftors populationsstorlek ocksÄ av predation. Om man bortser frÄn pesten Àr det svÄrt att faststÀlla orsaken till populationsminskningen i sjöarna dÄ mÄnga faktorer Àr inblandade. Syftet med detta examensarbete Àr att genomföra en litteraturstudie och att faststÀlla förekomst av flodkrÀfta i fyra sjöar i VÀsternorrlands lÀn. I litteraturdelen behandlas bla.

In today?s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects.

Undersökningen Àr en utvÀrdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfÀlle att reflektera över sin identitet och att stÀrka sitt sjÀlvförtroende samt kunna placera sig sjÀlv i ett större kulturellt sammanhang för att dÀrigenom, i ett lÄngsiktigt perspektiv, ha lÀttare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av lÀroplaner och kursplaner för Àmnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frÄgor kan bidra till ett kritiskt förhÄllningssÀtt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fÄtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlÀmningsuppgifter har jag utvÀrderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att fÄ tillfÀlle att reflektera över den egna identiteten och att det Àmnesintegrerade arbetssÀttet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frÄgorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till anvÀndning. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mÄn ifrÄgasÀtta yttre pÄverkan..

Detta Àr en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lÀrares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. HuvudfrÄgorna Àr hur vÀl man anser att informationen om GY11 har nÄtt ut till skolan och pÄ vilket sÀtt detta har skett samt hur lÀrare förhÄller sig till de nya förÀndringarna, bÄde i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt pÄverkar framgÄngen för implementering av reformer, nÀrmare bestÀmt lÀrares upplevda behov av förÀndring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora anstrÀngningar för att fÄ ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lÀrarna generellt Àr mycket positivt instÀllda till förÀndringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven pÄ dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.