The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare Ärs samhÀllsorienterande Àmnen har kring begreppetÀmnesintegration, samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning Àmnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning Àr semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn pÄ begreppet Àmnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta stÀlldes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten Àmnesintegration, samt de lÀroplaner ochkursplaner för samhÀllsorienterade Àmnena dÀr Àmnesintegration finns som ett begrepp.Det framgÄr i litteraturen att Àmnesintegrationen Àr grundlÀggande för elevernasförstÄelse och stÄr inte i motpol till Àmnesbunden undervisning. Pedagogerna Àr positivtinstÀllda till att arbeta Àmnesintegrerat och gör det gÀrna; men Àr Àmnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar pÄ ett begrepp med ett flertal definitioner, dÀr det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, nÀr och i vilken omfattning det passar att arbeta pÄ detta sÀtt..

Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .

The river Bivaröd is one of the river HelgeÄn tributaries which has the highest and the fastest increase in water colour. The reason behind this increase is unclear but several factors have been suggested to affect this pattern. In this work, I studied the role of land use, iron and precipitation for water colour increase in river Bivaröd for the period 1976 -2011. Data from a field study along with data from SRK for river HelgeÄn were used for the analyses. The results showed that both water colour and iron concentration increase and that there is a strong correlation between these two variables.

Det hÀr Àr en studie med syftet att ta reda pÄ hur grÀvlingar reagerar pÄ att vistas i fÀlla och om det kan pÄvisas att djuren upplever stress. FÀllvistelserna har varit korta och lÄnga, under dagtid samt nattetid. GrÀvlingarnas beteenden, hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns Àven en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fÀlla, men Àven under de nÀrmast följande dygnen efterÄt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

År 2011 infördes en ny lĂ€roplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar pĂ„ att ta reda pĂ„ vad Gy 11 faktiskt innebĂ€r för lĂ€rare och deras arbete i skolan idag. BĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare tycks uppleva svĂ„righeter med att till fullo implementera Gy 11 i lĂ€randesituationer. I denna studie jĂ€mförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte Ă€r att bidra till en ökad förstĂ„else för den nya lĂ€roplanen.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra matematiklÀrare har pÄverkats av lÀroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession pÄverkats av detta byte samt deras attityder till lÀroplaner rent allmÀnt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklÀrare pÄ tvÄ olika skolor har pÄverkats. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av skillnader i lÀro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, frÀmst Göran Lindes lÀroplansteori. VÄrt resultat visar att lÀroplanen till viss del inverkar pÄ lÀrarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lÀrarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehÄlla.

Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.

AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur tre socionom-, lÀrar-, och lÀkarprogram konkretiserarExamensordningens (Högskoleförordning 1993:100, bilaga 2) krav att studenten för examenmÄste ?visa sjÀlvkÀnnedom och empatisk förmÄga?. FrÄgan stÀlls ocksÄ hur dessa egenskaperformuleras som fasta eller utvecklingsbara hos studenterna. Genom att kvalitativt analyseradokument frÄn utbildningarna (utbildningsplaner, kursplaner och relevanta styrdokument) drasslutsatsen att metoderna för att kontrollera och sÀttet att se pÄ studenternas sjÀlvkÀnnedom ochempatiska förmÄga har vÀldigt olika karaktÀr, först och frÀmst hos de olika utbildningarna, men Àvenhos olika lÀrosÀten. LÀkarprogrammen har ofta en tydlig bedömning och progression;socionomprogrammen en tydlig tanke om utveckling genom relation; och lÀrarprogrammen vagaformuleringar men en tydlig kontroll av studenterna genom verksamhetsförlagd utbildning.

Förutom att uppfylla gÀllande regler och riktlinjer för rollen skall den som Àr verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning Àven kÀnna ett stöd frÄn arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de fÄr detta stöd och Àven undersöka vad lÀrosÀten, SUI och studenter kan göra för att underlÀtta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbÀttringar i form av olika sorters stöd till handledare.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i Ärskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet Àr att skapa en bild av hur elever ser pÄ popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna Àn andra. I syftet ingÄr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn pÄ hög status. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i sÄ fall vilka Àr dÄ dessa skillnader? Undersökningen Àr genomförd i tvÄ klasser i Ärskurs tre.

Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..