Parallellt med en stark tillvÀxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören pÄ den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket Àr LantmÀnnen ek för. Motsvarande aktör pÄ den danska marknaden Àr Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). BÄda företagen Àr kooperativt Àgda av lantbrukare i respektive land.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Cityuniversitetet Àr ett begrepp pÄ vÄr samtids universitetsmodell som innebÀr att universitetets lokaler ligger utspritt, helst pÄ ett fÄtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen Àr nÀra knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser pÄ universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra stÀder och regioner och universiteten anvÀnds i marknadsföringen av kunskapsregioner/stÀder. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet Àr, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jĂ€mn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har bĂ„de sina föresprĂ„kare och kritiker. NĂ€r det gĂ€ller de stora partierna inom de olika politiska blocken, Ă€r konsensus numera att konkurrensutsĂ€ttning Ă€r hĂ€r för att stanna, skiljelinjen ligger mer pĂ„ hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsĂ€ttas. Även bristen pĂ„ en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har vĂ€ckt kritik. Kostnadseffektivitet Ă€r det som föresprĂ„kas vid konkurrensutsĂ€ttning och anvĂ€nds som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet pĂ„ ett mer företagsekonomiskt effektivt sĂ€tt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland anvĂ€nder sig av konkurrensutsĂ€ttning och upphandling för att nĂ„ en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jĂ€mföra det empiriska underlaget mot tillgĂ€ngliga teoretiska kĂ€llor. För uppsatsen har följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) PĂ„ vilket sĂ€tt genomförs konkurrensutsĂ€ttning för att uppnĂ„ företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser anvĂ€nds pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt?Uppsatsen visade inte pĂ„ nĂ„got otvetydigt klargörande nĂ€r det gĂ€ller ekonomisk vinst vid konkurrensutsĂ€ttning, eftersom uppföljning och utvĂ€rdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utstrĂ€ckning som vore önskvĂ€rd.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexÄringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrÀttandet av förskoleklassen var en intention att ge sexÄringarna en likvÀrdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vÄrt arbete Àr ta reda pÄ var förskoleklassen befinner sig i förhÄllande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill ocksÄ lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte Àr obligatorisk, vilket grundskolan Àr.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) Àr en offentlig organisation inom VÀsterÄs Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. I ett led att kvalitetssÀkra verksamheten finns planer pÄ att implementera dvs. införa och börja anvÀnda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lÀttare att fÄnga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen Àr att, innan ett beslut om att börja anvÀnda metoden har tagits, undersöka vilka omstÀndigheter som pÄverkar och hindrar implementeringsprocessen.

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Den teoretiska bakgrunden bygger pÄ de i litteraturen tydliga grundstenarna för andrasprÄksinlÀrning, vilka Àr varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andrasprÄksinlÀrning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jÀmförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angÄende vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andrasprÄksinlÀrning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det dÀrmed kan underlÀtta svenska som andrasprÄksinlÀrning. Studien grundade sig pÄ intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre Äldrar i ett mÄngkulturellt omrÄde.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som Àr relevanta för undersökningen. DÀrefter synliggörs vad LÀroplanen för förskolan beskriver om Àmnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus pÄ genus. Bakgrunden berör Àven nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhÄllande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig pÄ Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrÄn barnlitteratur.FrÄgestÀllningar? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att barnlitteratur kan anvÀndas vid arbete med genus?? Anser förskollÀrarna att framstÀllningen av pojkar respektive flickor i litteraturen pÄverkar barnens uppfattning av genus?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

I en demokratisk stat finns en myndighet som ansvarar för rikets sÀkerhet. Efter bombningen av World Trade Center -tornen den 11 september 2001 ökade terrorhoten i vÀrlden, samtidigt ökade Àven sÀkerhetspolisens krav att skydda statens sÀkerhet. I kampen mot terrorister agerades det genom hÄrdare ÄtgÀrder. TerroristbekÀmpningens inflytande har pÄverkat Àven sÀkerhetstjÀnstens organisering i Norden. Syftet med uppsatsen Àr att granska och jÀmföra sÀkerhetspolisens verksamhet och organiseringen i den svenska och den finska sÀkerhetstjÀnsten.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Under de senaste Ärtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sÀtt som museer stÀller utoch arbeta med föremÄl. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men ocksÄ mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framstÀllningssÀtt.I den nya museiologin som vÀxt fram vill man istÀllet belysa hur den kunskap sommuseet skapar Àr kontextuell och situerad i sin samtid. MÄnga museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren pÄ nya sÀtt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan Äk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltstÀller ut och arbetar med Àldre konst tÀnker jag mig att detta ocksÄ innebÀr att det finnstraditioner av hur sÄdan konst visas upp och lÀrs ut, men att verksamheten ocksÄ mÄste förhÄllasig till den kritik som den nya museiologin innebÀr.