Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll pÄverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade pÄ att chefsstödet roll gÀllande krav och kontroll inte har sÄ stor inverkan pÄ de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gÀllande stressreduktion var vÀldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits sÄ hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits Àr att sÄvÀl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

För att sÀkerstÀlla att PiteÄ kommuns sÀkerhetspolicy och riktlinjer för sÀkerhetsarbetet efterföljs vill PiteÄ kommun undersöka det rÄdande sÀkerhetsklimatet bland de anstÀllda inom kommunen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur risker uppfattas bland de anstÀllda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan Äterkoppla till mÄlen i kommunens handlingsplan gÀllande sÀkerhetsarbetet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: Vilka riskkÀllor kan de anstÀllda identifiera inom sin egen verksamhet och Àr dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anstÀllda om policys, procedurer samt praktiskt sÀkerhetsarbete? Kan de anstÀlldas uppfattning om risk och sÀkerhet pÄverka kommunens lÄngsiktiga sÀkerhetsarbete? En enkÀtundersökning med 79 anstÀllda inom PiteÄ kommun utfördes med hjÀlp av ett enkÀtinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tillÀggsfrÄgor. Resultaten visar att PiteÄ kommun hade ett starkt sÀkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 vÀrde >3,30.

EG-rÀtten Àr överordnad nationell rÀtt, vilket innebÀr att Sverige har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Det övergripande mÄlet med den Europeiska gemenskapen Àr att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga mÄlet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervÀrdesskatt utvecklats, med mÄlsÀttningen att harmonisera mervÀrdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr direktiv 2006/112/EG, mervÀrdesskattedirektivet. MervÀrdesskattelagen[1] trÀdde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervÀrdesskattedirektivet.MervÀrdesskatten Àr en allmÀn konsumtionsskatt, vilket innebÀr att den slutlige konsumenten bÀr bördan av skatten.

Standardsystem Àr nÄgot som Àr mycket vanligt hos företag idag. Det Àr mÄnga som implementerar sÄdana system för att effektivisera sin verksamhet. NÀr verksamheten hos ett företag förÀndras eller om verksamheten skiljer sig nÄgot frÄn andra uppstÄr vissa problem med standarder i system. I det lÀget kan det bli nödvÀndigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

MÄnga organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. VidareinnebÀr detta i sig bÄde för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad anvÀnder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning Àr en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsÀttningar för att utveckla sin personal mot nya mÄl.DÀremot krÀvs det att organisationerna vid sjÀlva rekryteringsprocessen frÀmst ser tillkandidaters faktiska kompetens. DÀrmed mÄste det ocksÄ tas i beaktning att organisationen ivissa fall mÄste gÄ externt för att knyta Ät sig den bÀsta kompetensen som de Àr i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vÀnder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Studiens syfte Àr att undersöka och redovisa vilka förutsÀttningar rÀddningstjÀnsten har att implementera SROI-modellen som ett utvÀrderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sÄdant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med rÀddningschefer och utbildningssamordnare fördelade pÄ fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundÀrkÀllor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: RÀddningstjÀnsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mÀtbara mÄl. Ansvariga inom rÀddningstjÀnsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvÀrderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgÄr att man i varje region utför regelbunden utvÀrdering, men generellt inte uppfattar det sÄ.

Förordningen om Europabolag trÀdde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva grÀnsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebÀr att företag nu kan bedriva verksamhet i olika lÀnder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land Àn moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag mÄste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gÄ till samt att se hur eventuella övervÀrden som uppkommer genom förvÀrven skulle kunna pÄverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plcŽs koncernredovisning.

Min studie syftar till att fÄ reda pÄ vad som ligger bakom nÄgra av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berÀtta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivÄn om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förvÀntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var sÀrskilt negativa i sin instÀllning under intervjutillfÀllet, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka hÀndelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör Àr negativt. Jag ville ocksÄ fÄ en inblick i hur fem företag och organisationer ser pÄ Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde lÄg bakom de negativa uttalandena.

Förskolan har riktlinjer frÄn Skolverket i form av en lÀroplan. Förskolan Àr ett komplement till hemmet och en riktlinje i lÀroplanen berÀttar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vÄrdnadshavarnas synsÀtt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen frÄn förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vÄrdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsÀttningar, tips och rÄd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv frÄn förskola till hem. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod med enkÀter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vÄrdnadshavare.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med mÄlet att belysa nuvarande hantering av tjÀlrestriktioner inom VÀgverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslÄ en fortsatt verksamhet inom omrÄdet för att komma tillrÀtta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör stÀllas pÄ en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportomrÄdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid VÀgverkets regioner och vid VÀgverkets huvudkontor. IT-frÄgor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till omrÄdet. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM, frÀmst verksamhets-, problem-, mÄl- och styrkeanalys.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.