Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hÄllbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hÄllbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hÄllbarhetsrapporter, genom att anpassa det sprÄk och ordval som anvÀnds. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framstÀlls i sammanhanget och pÄverkar hur de frÄntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Syfte: Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl- och resultatstyrning i Àldreförvaltningen. Slutsats: VÄr studie har kommit fram till att Àldreförvaltningen som pÄstÄr sig anvÀnda mÄl- och resultatstyrning i sjÀlva verket bedriver ?ramstyrning med kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Syftet Àr att undersöka huruvida prestationsmÀtningar har inverkan pÄ lÀrande, samt hur prestationsmÀtningar nyttjas för att uppnÄ lÀrande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet Àr en djupgÄende fallstudie av en asylprövningsenhet pÄ Migrationsverket i Malmö..

Syftet med denna uppsats var att studera grÀnsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vÄrt syfte anvÀnde vi oss av den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran vilket innebÀr att vi lÀste lag och förarbetena till dessa. Vidare lÀste vi Àven rÀttsfall och doktrin. Efter att ha studerat rÀttskÀllorna insÄg vi att lagen Àr vÀldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. DÀrför fick vi koncentrera oss pÄ vad praxis sÀger.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Beröringsmetoder och massage har anvÀnts under tusentals Är och i mÄnga olika kulturer för att uppnÄ lugn och ro. PÄ senare Är har intresset för beröringsmetoder i vÄrd och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsÀttning kan beröringen minska och dÄ uppstÄ en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter pÄ personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda pÄ fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering anvÀndes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.