Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

BakgrundPatientundervisning Àr en grundlÀggande del i omvÄrdnaden. Idag upplever mÄnga sjuksköterskor enstor tidspress i det dagliga arbetet vilket leder till att undervisning ofta blir Äsidosatt. SjuksköterskorsförhÄllningssÀtt i det pedagogiska mötet Àr av stor betydelse för patientens vÀlbefinnande. Undervisninghar betydelse för att patienten ska klara sin egenvÄrd.SyfteSyftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion och dess betydelse förpatientens egenvÄrd.MetodDetta Àr en litteraturstudie som baseras pÄ sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudiesökta via databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning samt tre avhandlingar som allainnehöll observationsstudier.ResultatResultatet visade att mÄlet med undervisning kunde vara att fÄ patienten att klara sin egenvÄrd. Detvar viktigt att sjuksköterskan sÄg patienten som en helhet för att fÄ en bra relation och dÀrigenom ettbra samarbete.

Föreliggande studie undersöker metodiken i sprÄkundervisningen. PÄ sÄ sÀtt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. MetodikÀmnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle sprÄklÀrarna sakna den grundlÀggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikÀmnets Äliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lÀrare har vÀvt in i sitt yrke, det vill sÀga, klarlÀgga lÀraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lÀrares intresse att skapa en sÄ effektiv, nöjsam och lÀrorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgÄ desto större Àr chansen att uppfylla sÄdana krav.

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Skollagen beskriver att undervisning Àr det arbete som förskollÀraren genomför utifrÄn lÀroplanens mÄl. Studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra den planerade undervisningen i förskolan i tvÄ lÀnder. Genom att jÀmföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa lÀnders sÀtt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjÀlp av att kategorisera materialet utifrÄn de valda aspekterna; organsation, innehÄll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola bÄde hade likheter och skillnader.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lÀrare anvÀnder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats Àr att tillfrÄga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjÀlper dem att lÀra sig svenska och som engagerar och gör att de anvÀnder sprÄket. De metoder jag anvÀnder Àr gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött mÄnga olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlÀttar förstÄelsen och tillÀgnandet av sprÄket. Det som hjÀlper dem mest och som gör att de lÀr sig svenska och att kommunicera Àr lÀroboken. .

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ om man arbetar Àmnesintegrerat i Är 7-9 i de samhÀllsorienterade Àmnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning pÄ I arbetet framgÄr ocksÄ vilka möjligheter och/eller svÄrigheter pedagoger ser med detta arbetssÀtt samt om de anvÀnder sig av det i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av Ätta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger pÄ tvÄ 7-9 skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lÀrande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om Àmnesintegration/tematiskt arbetssÀtt. Vidare utgÄr vi frÄn skolans olika styrdokument för att fÄ veta vad dessa sÀger om tematiskt arbete. För att fÄ en djupare kÀnnedom om Àmnesintegration har vi Àven gjort en historisk tillbakablick gÀllande lÀroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga Ätta pedagoger anvÀnder sig av tematiskt arbetssÀtt, om Àn i varierad utstrÀckning.

Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktÀr och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte Àr att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mÀns och kvinnors motivation att lÀra sig det svenska sprÄket i en SFI-klass. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma om sÄdana skillnader finns sÄ att pedagoger i sÄ fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp dÀr det brister. DÄ kvinnor och mÀn skiljer sig Ät pÄ mÄnga omrÄden Àr det troligt att Àven ÄtgÀrder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende pÄ vilken grupp man vÀnder sig till. Resultaten av denna undersökning Àr dÀrför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmÄga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som pÄverkar flickors prestationer och förhÄllningssÀtt i Àmnet matematik. Vi har lÄtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gÄng. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förÀndring i flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvskattning. Trots att vi inte har fÄtt ett tydligt resultat utifrÄn vÄrt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.