Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (SÀljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014).The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed.The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers? opinions offers more profound ways of learning..

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lÀrare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare Ären i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktÀren av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frÄgorna, Vad ska undervisas? Varför Àr det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgÄng av litteraturen ger oss Àven en inblick i hur nÄgra forskare ser pÄ lÀget med den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde i nationell och internationell mening. Studien visar att lÀrarna har undervisat med tonvikt pÄ biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt strÀva mot de mÄl som de, enligt Skolverket, har att följa.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

UtifrÄn min ansats, att stor del av matematikundervisningen gÄr att bedriva med hjÀlp av problembaserad undervisning. I sÄdan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i bÄde individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjÀlp av variationsteorin ta tillvara pÄ spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet Àr att identifiera de kritiska aspekterna utifrÄn lÀrandets objekt och tillrÀttalÀgga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förstÄelse för utrÀkningar inom de fyra rÀknesÀtten i textuppgifter som lÀrandets objekt.TjugotvÄ elever har intervjuats utifrÄn ett problem taget frÄn NCMs KÀnguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt och har anvÀnts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna fÄr en ökad förstÄelse för lÀrandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna anvÀnds i religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Dels av lÀrare och dels hur lÀromedlen handleder lÀraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslÄr som lÀmpliga arbetssÀtt för integrering av urkunder i undervisningen, men Àven vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel kÀllmaterial, i jÀmförande analyser och förstÄelse för religionernas ursprung. Jag valde att anvÀnde mig av en kvalitativ studie eftersom den lÀmpade sig bÀst för mitt syfte. För att fÄ ett vidare perspektiv pÄ min undersökning genomfördes bÄde en litteraturstudie och en intervjustudie.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv pÄ ordning, arbetsro och undervisning. För att fÄ en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan pÄverka ordningen i klassrummet har vi observerat tvÄ gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar pÄ hur eleverna sjÀlva ser pÄ ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen bestÄr sÄledes av observationer och intervjuer av elever i tvÄ gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till Àr att ordningen och arbetsron i klassen pÄverkas av interaktionen i klassrummet.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförÀndringar. Riskfaktorer vid hypertoni Àr tobak, alkohol, övervikt, brist pÄ fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift Àr att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hÀlsosamma val. Undervisning Àr en planerad aktivitet med avsiktligt mÄl till förÀndring hos en individ. Sjuksköterskan ska fÄ patienten att kÀnna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching.