Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Vi har med den hÀr undersökningen valt att ta reda pÄ hur man kan bedriva lÀs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolÄren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lÀrare som vi vet arbetar med lÀs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anvÀnder sig av lÀs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för instÀllning till lÀs- och litteraturpedagogik..

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

I min undersökning intervjuade jag 11 lÀrare i grundskolans senare Är för att undersöka deras attityder till Àmnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda pÄ om Lgr 11 förÀndrat nÄgot i attityden till eller i arbetet med Àmnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna nÄgra skillnader mellan hur lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ Àmnesövergripande undervisning och hur lÀrare i praktisk-estetiska Àmnen gjorde det. Studien Àr utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lÀrare som deltog i studien var positiva till Àmnesövergripande arbete. Den största vinsten för lÀrare ansÄg man vara det ökade kollegiala lÀrandet och den minskade stressen kring att hinna med sina Àmnens centrala innehÄll i lÀroplanen.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Forskning om tillfredstÀllelse av akutvÄrden har mest fokuserats utifrÄn patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvÄrd kommer oftast inte ensamma utan har nÄgon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vÄrden kan sannolikt pÄverka patientens upplevelse och dÀrmed huruvida vÄrden och mottagandet faller till belÄtenhet. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar tillfredsstÀllelsen med vÄrden hos anhöriga pÄ akutmottagningen. Metoden var en enkÀtstudie med tvÀrsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sÀtt att förbÀttra den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjÀrtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som anvÀndes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjÀlp av modifierade granskningsmallar för att sÀkerstÀlla att dom var av sÄ hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmÄga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hÀlsorelaterade livskvalitet.

NivÄgruppering Àr ett vÀldebatterat Àmne nÀr det gÀller hur man bör organisera undervisningen pÄ bÀsta sÀtt. I matematikÀmnet har det historiskt varit vanligt att nivÄgruppera (exempelvis genom allmÀn och sÀrskild kurs). Vi tror att lÀrarens roll för hur vÀl nivÄgrupperad undervisning fungerar Àr helt avgörande. DÀrför har vi valt att undersöka lÀrares syn pÄ nivÄgruppering. Undersökningen Àr av kvalitativ art.