I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av religionsundervisningen i Är 1-3, betrÀffande innehÄll, förekomst av undervisning om"frÀmmande"religioner och lÀrares instÀllning till Àmnet. ReligionsÀmnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkÀtstudie som utförts bland ett antal verksamma lÀrare, vilka redogör för sin instÀllning till Àmnet, innehÄll i undervisningen samt sin instÀllning till undervisning om"frÀmmande"religioner i Är 1-3..

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frÄgestÀllningar var:Ska man anpassa undervisningen sÄ att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i sÄ fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ ett bra sÀtt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att pÄ sÄ sett fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrarna tÀnker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslÀrare som alla hade ett minimum av 10 Ärs praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslÀrare ansÄg att det Àr viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns mÄnga för- och nackdelar som man mÄste vara medveten om.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegÄngar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, sÄ fann jag att de tankegÄngar som ligger bakom metoderna Àr till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som anvÀnds inom fri improvisations-undervisning Àr mÄnga och varierade men huvudsakligen baserade pÄ att eleven, dels skall bygga upp ett förrÄd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmÄga och associativa sida, som anvÀnds pÄ det som sker i nuet. Detta Àr en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrÄgasÀttande av det den gör..

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

I media förs en debatt om var lÀrande bör ske samt hur det ska gÄ till. Utomhusundervisning kan vara en tÀnkbar lÀrandemetod. PÄ senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lÀrare. Denna studies syfte Àr att belysa vilka uppfattningar lÀrare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lÀrande. Eftersom dagens skola Àr mÄlstyrd sÄ Àr det upp till varje lÀrare att sjÀlv avgöra hur undervisningen ska utformas.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..