Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på familjeförskolan och personal på förskolor i området ser på familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill också ta reda på hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i området fungerar. Mina frågeställningar har varit att ta reda hur personalen på familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma område definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frågeställning handlat om vilka skillnader mellan de båda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har också i min frågeställning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjälp av kvalitativa intervjuer har jag fått ett resultat som visar att personalen på förskolor i området där familjeförskolan ligger inte vet särskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor. Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance, policynätverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrån en fallstudie av projektet ?Växtkraft och företagarutveckling? som är en del av den ekonomiska föreningen Växtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mål, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna är utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mål även om de till viss del varierar mellan aktörerna.

På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som främjar fri äventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade så att risker för olycksfall begränsas. Många av dagens förskolegårdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement är möjlig att göra utan att säkerheten äventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola är en förutsättning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det är viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istället för svårigheter.

The study is about the collaboration between assistance administrators and unit managers. The aim of the study was to understand the assistance administrators and unit managers interpretation of the concept of collaboration, as well as their experience of collaboration in the practical work in elderly care in the common work around care recipients in the evaluation and execution of home help services. The analyse of the interview material was conducted by using collaboration and New Public Management (NPM). We used the qualitative method in our study with semi-structured questions. The interviews were transcribed, coded and thematised based on our questions. When interpreting the interviews we used the hermeneutic circle in which we analyzed the study's various parts and then attached them to the collaboration, NPM and also to earlier research and to each other. The conclusions that emerged raises the important factors for collaboration and could be linked to collaboration, NPM and previous research.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.