Sökresultat:
3398 Uppsatser om Äldres samtal - Sida 32 av 227
Ett offentligt Employer brand.
Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.
Cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande : en litteraturstudie
Bakgrund: MĂ€nniskan har alltid sett döden som nĂ„got obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ănda fram till 60-talet var det fĂ„ lĂ€kare som vĂ„gade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vĂ„rden av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmĂ€rksam för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar pĂ„ sjuksköterskan Ă€r stort.
FörÀldrars upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhÀlsovÄrden : en intervjustudie
Alkoholkonsumtionen i Sverige Àr idag högre Àn för 100 Är sedan. MÄnga barn vÀxer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos förÀldrarna kan pÄverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hÀlso- och sjukvÄrd skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.
Stress i förskolan : En studie om hur nÄgra förskollÀrare pÄverkas av stress, vilka orsaker det finns till stress och hur man arbetar för att minska stress
Studien handlar om stress i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan upplever stress i sitt arbete. Arbetet begrÀnsades av följande frÄgestÀllningar:Hur pÄverkas lÀrare i förskolan av stress? Vad Àr det som gör att lÀrare i förskolan blirstressade? Vad gör lÀrarna för att försöka minska stressen i förskolan? Somundersökningsmetod anvÀndes kvalitativ intervju och intervjupersonerna var fyrastycken förskollÀrare i en mellanstor stad, de jobbade alla inom kommunala förskolor.Studien visade att pÄverkan av stress hos lÀrare i förskolan var vÀldigt individuellberoende pÄ vilka tidigare erfarenheter man hade. Det framkom att förskollÀrarnapÄverkades av stress genom trötthet, kÀnslor av frustration och otillrÀcklighet.
Det mellanmÀnskliga mötet ? en kvalitativ studie om anhörigkonsulenters arbetsmetoder inom Àldreomsorgen
Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur arbetet som anhörigkonsulent inom Àldreomsorgen ser ut. Studiens frÄgestÀllningar Àr vilka former av stöd som erbjuds anhöriga till Àldre personer, pÄ vilket sÀtt anhörigstöd och sjukvÄrd samverkar gÀllande anhöriga till Àldre personer samt hur stödet för mÀn respektive kvinnor ser ut.Studien har ett kvalitativt utgÄngslÀge varav tolv anhörigkonsulenter har intervjuats. Resultatet pÄvisar att informanterna erbjuder samtalsstöd i form av enskilda samtal och gruppsamtal, direkt stöd i form av exempelvis rÄdgivning och indirekt stöd i form av att till exempel hÀnvisa den anhöriga rÀtt. Resultatet visar Àven att det finns en samverkan mellan anhörigstöd och sjukvÄrd men att den i mÄnga fall kunde ha fungerat bÀttre. Informanterna menar att det stöd de erbjuder mÀn respektive kvinnor ser likadant ut.
Professionella samtal
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet nÀr det gÀller att samtala med förÀldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svÄra. I vÄr studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger pÄ tre olika skolor i Stockholms lÀn. De pedagoger vi valt att intervjua Àr en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lÀrare i de lÀgre Äldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger Àven genomföra en försöksintervju med en lÀrare. Studien utgÄr frÄn ett interaktionistiskt perspektiv och bygger pÄ teorier frÄn Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.
Teknik och kÀnsla : konstruktioner i samtal med lÀrare inom högre musikalisk utbildning
Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.
Sjuksköterskers erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende : En kvalitativ intervjustudie
Varje Är drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebÀr ofta bestÄende funktionsnedsÀttningar och behov av bÄde socialt och professionellt stöd frÄn nÀrstÄende och hemsjukvÄrd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende under vÄrdtiden pÄ en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade pÄ strokeenhet.
Nyutexaminerade historielÀrares Àmnesdidaktiska sprÄkbruk : En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielÀrare vid Karlstads universitet
Nyutexaminerade historielÀrares Àmnesdidaktiska sprÄkbruk- En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielÀrare vid Karlstads universitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nyutexaminerade historielÀrares underliggande Àmnesdidaktiska sprÄkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de tvÄ stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med.FrÄgestÀllningarna lyder:1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielÀrares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi?2. PÄ vilket sÀtt kan de nyutexaminerade historielÀrarnas Àmnesdidaktiska sprÄkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen?3.
Hur ser ett hjÀrta ut?
Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre Ättondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar pÄ frÄgor i anslutning till laborationen utvÀrderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvÀrderades ocksÄ i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivÄer pÄ sina svar och att de anvÀnt fler ord i svaren.
ETT SAMTAL UTAN UTMANING : Medarbetares upplevelse av utveckling och lÀrande vid medarbetarsamtal
En organisation lÀr nÀr individerna i organisationen lÀr. Allt lÀrande i organisationer startar med andra ord pÄ individnivÄ. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara pÄ medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har bÄde blivit Àlskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mÀnsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat pÄ hur det ska vara för att bringa framgÄng, och dÄ frÀmst genom ett ledarperspektiv.
Cancerbehandling hos barn : JÀmförelse av behandlingsmetoder vid leukemi
Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.
Att motivera till hÀlsa : HÀlsofrÀmjande arbete utifrÄn metodiken motiverande samtal
OhÀlsa Àr ett problem för bÄde individ och samhÀlle och stora resurser gÄr Ärligen till kostnader som ohÀlsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete pÄverkat de anstÀlldas hÀlsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att pÄverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren frÀmja de anstÀlldas hÀlsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hÀlsofrÀmjande arbete. Medvetenhet och information i sig rÀcker inte för att individer ska förbÀttra sin hÀlsa; motivationen utgör en viktig del.
Om lÀroplanernas syn pÄ lÀsning av lÀsning av skönlitteratur : En jÀmförelse mellan LPf94, kommentarsmaterialet till LGR11 samt GY11
Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.
Elever och lÀrares upplevelser av deras utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal, Àr det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lÀrare? Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur elever och lÀrare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att anvÀnda kvalitativ intervjuform gavs jag dÄ möjligheten att försöka förstÄ bÄde elevernas och lÀrarnas syn pÄ utvecklingssamtal. Av studien framgÄr att mÄnga av de intervjuade eleverna ansÄg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lÀrarna delade synpunkten att en bra relation Àr grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara Àr ett betygsreferat.