Sök:

Sökresultat:

257 Uppsatser om Äldre turister - Sida 17 av 18

LÀgger strandskyddet en död hand över Lysekil? ? om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förvÀntade effekter pÄ kommunens utveckling

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

VÀgen till det perfekta Äket : En studie av en students beslutsprocess vid köp av en skidresa

SammanfattningTurismen runtom i vÀrlden omsÀtter varje Är flera miljarder kronor och denna omsÀttning förvÀntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa stÄr för en stor del av vÀrldens internationella turister och enbart frÄn Sverige reste 10 miljoner mÀnniskor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet Àr skidsemestrar. Under sÀsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att Äka till utlÀndska skidorter.

Kuriska nÀset - en studie av potentiella hot mot hÄllbar utveckling

Kuriska nÀset Àr en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, omrÄdet Àr en nationalpark och sedan Är 2000 upptaget pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista över skyddsvÀrda natur- och kulturomrÄden.Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga potentiella hot mot Kuriska nÀsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats pÄ teorier utifrÄn ett hÄllbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har ocksÄ studerats huruvida dessa teorier efterstrÀvas i Litauen respektive Ryssland. Med hÄllbar utveckling efterstrÀvas att inte tÀra pÄ naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlÀgga hoten har en jÀmförelse mellan Kuriska nÀset och Gotska sandön genomförts.Naturen pÄ Kuriska nÀset Àr varierande, stora skogsomrÄden, öppna vidstrÀckta sandomrÄden, sanddyner med eller utan vegetation Àr de mest förekommande landskapstyperna. HÀr Äterfinns ocksÄ nÄgra av Europas högsta sanddyner.

Regalskeppet Kronan : Utveckling av en interaktiv dykmodell

Projektet startade pÄ uppdrag av lÀnsmuseet i Kalmar lÀn. MÄlet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvÄdelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utstÀllningen och underlÀtta vid utgrÀvningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av lÀnsmuseets webbsida och utstÀllning dÀr museibesökare kan vrida och vÀnda pÄ modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhÄllande till lÀnsmuseets verksamhet bekrÀftades genom en studie av lÀnsmuseets verksamhetsberÀttelse.

National Branding - Sverige som varumÀrke

Bakgrund: Globaliseringen leder till att lÀnder i allt högre utstrÀckning konkurrerar med varandra om uppmÀrksamhet, respekt och tillit frÄn investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumÀrke utgör dÀrför en viktig konkurrensfördel. VarumÀrkesprofilering och branding, Àr de sÀtt pÄ vilka en organisation kommunicerar, sÀrskiljer och symboliserar sig sjÀlva gentemot sina kunder/klienter. National Branding Àr samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding Àr, i dagens globaliserade vÀrld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan lÀnder för att erhÄlla uppmÀrksamhet av vÀrlden och dess tillgÄngar.

UmeÄ-Kulturhuvudstad 2014 : Vad bör UmeÄ göra för att lyckas?

Den 8 september 2009 blev det klart att UmeÄ blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som pÄbörjades redan 2005 dÄ kommunfullmÀktige i UmeÄ fattade beslutet att ansöka om titeln dÄ detta var ett sÀtt att skapa marknadsföring för UmeÄ och lyfta dess kulturimage. PÄ detta sÀtt skulle UmeÄ nÄ en ökad ekonomisk tillvÀxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsÄr kan ge möjligheter för UmeÄ att synas pÄ den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsÀtter dock att detta evenemang fÄr ett positivt och lÄngsiktigt resultat.

Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser lÀngs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.

Betydelsen av mötesindustrin : En studie av StockholmsmÀssan ur ett geografiskt perspektiv.

Dagens globaliserade samhÀlle illustrerar mÀnniskans levnadsmönster, dÀr fysiska avstÄnd inte lÀngre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gÀllande transporter och förflyttning. Trots detta Àr det personliga mötet viktigare Àn nÄgonsin. Att det personliga mötet blivit en sÄ central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och tvÄ av dem som behandlas i uppsatsen Àr mÀssor och kongresser.

De norrlÀndska svÀltsnörena : en skogshistorisk analys av cykelstigsutbyggnaden under 1900-talet

Kommunikationerna i norra Norrland under den förindustriella tiden bestod i stort sett endast av vintervÀgar (Hoppe 1945, Lassila 1972). MÀnniskorna förflyttade sig trots allt över relativt stora omrÄden med slÀde efter hÀst eller ren (Friberg 1935, Mannerfelt 1936, Hoppe 1945). MÄnga nybyggen i Norrlands inland var under tidigt 1900-tal fortfarande isolerade frÄn omvÀrlden tillföljd av bristen pÄ vÀgar. Vid denna tid började DomÀnverket att anlÀgga smala vÀgar s.k. ?cykelstigar? pÄ statens marker för att underlÀtta framkomligheten för sina tjÀnstemÀn (Hoppe 1945) och pÄ sÄ vis ocksÄ bÀttre kunna tillvarata skogsrÄvaran.

Mot strömmen - en liten kommun med TillvÀxt : Platsmarknadsföring av Nyköping

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I tvÄ tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste Ären. I glest befolkade omrÄden Àr betydelsen av ett tillrÀckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar bÄde kommersiell och offentlig service, med risk för allt lÀgre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar pÄ att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstÀrkas.

Religiösa Avatarer : Turister i sakraliserade virtuella vÀrldar

Sammanfattning Är virtuella vĂ€rldar sakraliserade?Virtuella Ă€r sakraliserade i jĂ€mförelse med vĂ„r sekulariserade vĂ€rd och jag hade inte förvĂ€ntat mig ett sĂ„ stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad Ă€r sakraliserade virtuella vĂ€rldar dĂ€r mĂ€nniskor vĂ€rlden över antar rollen som sĂ„ kallade ?cyberpiligrims? och ge sig ut pĂ„ ett Ă€ventyr för att upptĂ€cka sin identitet och utforska sig sjĂ€lva. I spelen förekommer religiösa förestĂ€llningar och de Ă€r en plats dĂ€r man kan konstruera sin andlighet liksom pĂ„ övriga Internet.

Gamla Stan: Relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en historisk stadskÀrna

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Att upptÀcka Mellanstaden : En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Att upptÀcka Mellanstaden - En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Dubai - ett framgÄngsrecept eller dÄrskap?

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->