Sökresultat:
607 Uppsatser om Äldre planer - Sida 26 av 41
 Problematiken med bevarandet av byggnaderna vid Kirunas stadsomvandling
I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt pÄ grund av gruvdriftens pÄverkan pÄ staden. Vid stadsomvandlingen Àr bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse mÄste flyttas eller rivas. Uppsatsen Àr dÀrför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av bÄde gamla och nya byggnader ser ut. HuvudfrÄgan som stÀlls i uppsatsen Àr: ?Vilka hus Àr vÀrda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frÄgor, personer som kunde ge ett bra perspektiv pÄ hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.
SmÄ ridskolorssyn pÄ marknadsföring
Den svenska ridskolan Àr vÀrldsunik dÄ det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra lÀnder. Den svenska ridskolan Àr ocksÄ unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning Àr idag en folksport och har dÀrigenom en stor social betydelse för dagens samhÀlle.Tidigare studier belyser att det Àr svÄrt att nÄ lönsamhet för smÄ ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frÄgestÀllningar: Hur mycket resurser lÀgger mindre ridskolor pÄ sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi nÀr det gÀller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte Àr att undersöka hur mindre ridskolor anvÀnder, och kan anvÀnda sig av marknadsföring för att förbÀttra lönsamheten.Djupintervjuer har anvÀnts för att kunna jÀmföra och analysera olika ridskolors situationer.
In-between green : analys av förutsÀttningarna för en temporÀr park i Hagstorp, Malmö
MÄlet med detta examensarbete Àr att fÄ en större förstÄelse
för det temporÀra landskapets förutsÀttningar i staden och
hur man inom planeringen kan anvÀnda stadens mellanrum
till gröna ÀndamÄl tills dess de permanenta strukturerna
finns pÄ plats. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Hagstorp
i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniomrÄde
vilket legat öde sedan slutet pÄ 1990-talet men som nu
Äter Àr aktuellt som ett möjligt förtÀtningsomrÄde i ett
stationsnÀra lÀge. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka
förutsÀttningar och möjligheter till en temporÀr park samt
ta fram ett övergripande förslag pÄ hur en temporÀr park i
Hagstorp skulle kunna utformas.
Med hjÀlp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och
observationer diskuteras förutsÀttningarna i Hagstorp
utifrÄn tre olika teman; det vardagliga landskapet, det
visionÀra landskapet och det juridiska landskapet. Det
vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen
i Hagstorp och hur platsen anvÀnds idag.
Ledarskap, designstrategi och företagsamhet : En upplysande studie av armaturföretagen Bsweden ? Zero ? Ărsjö Belysning
SYFTESyftet med vĂ„r studie Ă€r att skapa en förstĂ„else för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut.METODUppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut Ă€r Bsweden, Zero och Ărsjö Belysning. Fem stycken intervjuer Ă€gde rum med personer pĂ„ ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes Ă€ven med en utomstĂ„ende part.TEORIDelarna i teorin har delats upp pĂ„ ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi.
Stabilisering av krom i ljusbÄgsugnsslagg
I Sverige skapas Ärligen stora mÀngder biprodukter frÄn den inhemska stÄlindustrin. Enbart frÄn ljusbÄgsugnarna uppgÄr mÀngden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent gÄr direkt pÄ deponi. För att minimera mÀngden deponerad slagg finns i dagslÀget planer pÄ att i stÀllet anvÀnda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vÀgar. Problemet med slaggen Àr dock dess tungmetallinnehÄll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lÀtt ut i naturen dÄ de inte Àr stabilt bundna.
Planering inför rÄnkris inom detaljhandelsföretag
Det finns risken att varje företag drabbas av nÄgon typ av kris nÄgon gÄng och i samband med denna kris kan verksamheten pÄverkas i form av minskning av företagets affÀrsmÀssiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en hÀndelse som utgör ett hot mot mÀnniskor, materiella och immateriella vÀrden och dÀr ÄtgÀrder utöver de normala krÀvs för att bemÀstra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). NÀr en kris uppkommer i ett företag drabbas bÄde enskilda och grupper i företaget.
Strukturplan för Högsbo industriomrÄde
I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer
vÀxt fram under senare Är. I korthet beror detta pÄ kommunens begrÀnsande
möjligheter att pÄverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna
fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social,
ekonomisk och ekologisk hÄllbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala
insatserna har dÄ ökat. Kommunens roll blir att tillhandahÄlla hÄllbara
rumsliga ramar dÀr förÀndringar pÄ kvartersnivÄ sker i privat regi.
Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo
industriomrÄde.
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.
NÀr hjulen sÀtts i rullning : En socialpsykologisk studie om individens upplevelse av sin identitet efter att ha blivit rullstolsburen
Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförÀndringar. Resultatet tolkades utifrÄn Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrÄn olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nÄ deras upplevelser.
Smile! you are in Spain : Turismmarknadsföringen av Spanien och Costa del Sol: utopi eller ironi?
Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer pÄ nationell och regional nivÄ arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas Àven genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen Àr organiserad i Spanien pÄ nationell och regional nivÄ och hur dessa nivÄers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling.
AffÀrsnytta med en aktiv och mÀtbar systemförvaltning : En fallstudie om supportens bidrag till en proaktiv förvaltning
Vikten av en vÀl fungerande systemförvaltning har lÀnge försummats hos mÄnga företag dÄ devarit tillfredstÀllda med att IT-systemen endast fungerar. PÄ senare tid har det fokuserats alltmer pÄ systemförvaltningens roll i företagen, mycket pÄ grund av kostnaden och insikten i vadsom gÄr att uppnÄ med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför nÀrvarande ett projekt pÄ Saab Aerosystems dÀr de försöker visa för kunden vilkenaffÀrsnytta de kan uppnÄ med en aktiv och mÀtbar systemförvaltning.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera det aktuella projektet och försöka identifieratÀnkbara framgÄngsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mÀtbarsystemförvaltning. Studiens empiri Àr baserad pÄ fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frÄgestÀllningar vilka Àr, ?hur kan man, om möjligt, mÀta och bedöma denaffÀrsnytta som systemförvaltningen tillför?? samt ?hur bör den kompetens som redan finnstillgÀnglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten?.Projektet bygger pÄ införandet av en mÀtbarhet i Àrendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsomrÄden dÀr alla inkomna Àrendenregistrerades.
Beslutspunkter inom Banverket Projekterings processmodell
"Projektera jÀrnvÀgslösning"
BV Projektering har tillsammans med ett konsultföretag tagit fram en processmodell för projektering av jÀrnvÀgslösningar. NÀr processmodellen, som bland annat bestÄr av delprocesser och mellanliggande beslutspunkter, etableras i BV Projekterings verksamhet erhÄller de ett gemensamt och kommunicerbart arbetssÀtt för jÀrnvÀgsprojekteringar över hela Sverige. Det huvudsakliga mÄlet med examensarbetet var att ta fram och sammanstÀlla den information som behövs i beslutspunkterna. Bearbetning av beslutspunkterna ska leda till beslut vilka frÀmjar att framtagna produkter levereras enligt överenskommelser, till sÄ bra ekonomi som möjligt samt att kundtillfredsstÀllelsen hÄlls hög och jÀmn under hela uppdragsgenomförandena. Allteftersom arbetet pÄgick förtydligades behovet kring beslutspunktslÀgena vilket resulterade i att nÄgra delar utöver beslutspunkterna ocksÄ togs fram.
Beslutspunkter inom Banverket Projekterings processmodell "Projektera jÀrnvÀgslösning"
BV Projektering har tillsammans med ett konsultföretag tagit fram en
processmodell för projektering av jÀrnvÀgslösningar. NÀr processmodellen,
som bland annat bestÄr av delprocesser och mellanliggande beslutspunkter,
etableras i BV Projekterings verksamhet erhÄller de ett gemensamt och
kommunicerbart arbetssÀtt för jÀrnvÀgsprojekteringar över hela Sverige.
Det huvudsakliga mÄlet med examensarbetet var att ta fram och sammanstÀlla
den information som behövs i beslutspunkterna. Bearbetning av
beslutspunkterna ska leda till beslut vilka frÀmjar att framtagna produkter
levereras enligt överenskommelser, till sÄ bra ekonomi som möjligt samt att
kundtillfredsstÀllelsen hÄlls hög och jÀmn under hela
uppdragsgenomförandena.
Allteftersom arbetet pÄgick förtydligades behovet kring beslutspunktslÀgena
vilket resulterade i att nÄgra delar utöver beslutspunkterna ocksÄ togs
fram. Det utarbetade materialet som har överlÀmnats Ät BV Projektering
finns samlat i ett Excel dokument vilket underlÀttar den tÀnkta
anvÀndningen. Dokumentet innehÄller tre tillhörande kalkylblad dÀr
information av mer grundlÀggande karaktÀr fylls i, fem
beslutspunktskalkylblad samt ett avslutskalkylblad dÀr den totala bilden av
uppdragets tid och ekonomi ska visas.
Med framtiden för fötterna, En kvantitativ studie av ungdomars framtidsplaner
Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan mÀn och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gÀller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss pÄ omrÄdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna kÀnner oro för sin framtid och om nÄgon grupp utmÀrker sig inom detta omrÄde. De tvÄ frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: finns nÄgra tydliga skillnader vad gÀller ungdomars framtidsplaner dÄ vi jÀmför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som Àr mer oroliga Àn andra inför framtiden?Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀt.
Hur kommunal energiplanering kan vara ett verktyg för arbete med energifrÄgor : En studie av tre kommuner i VÀstra Götaland
Enligt lagen om Kommunal energiplanering mÄste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och anvÀndning av energi inom kommunen. MÄnga av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, utifrÄn energiplanen. Syftet med denna uppsats Àr att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, b) utifrÄn Leavitts systemmodell skapa en ökad förstÄelse för vilka centrala komponenter, sÄvÀl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förÀndringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjÀlp av gruppintervjuer med representanter frÄn de tre utvalda kommunerna; Lidköping, BorÄs och TrollhÀttan. Representanterna frÄn de valda kommunerna berÀttade om deras arbete med energifrÄgor utifrÄn tre utgÄngspunkter; synen pÄ kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgÄngs/motivationsfaktorer.