Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Majoriteten av personer som amputeras är äldre med bakomliggande sjukdomar. Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om livssituationen hos äldre personer med ett amputerat ben ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. En integrerad översikt användes för att skapa en översikt av kunskapsläget. Femton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansatser analyserades som resulterade i sex kategorier: fysisk funktion och rörlighet, smärta, kroppsförlust, depression, familj, relationer och isolering. Resultatet visade att äldre personer med ett amputerat ben upplevde sämre fysisk funktion och rörlighet vilket begränsade deras förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Personer i behov av vård känner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstår då personer i behov av vård har förmåga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vård. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Gångproblematiken hos personer med Parkinsons sjukdom är svårhanterad av både vårdtagare och vårdare och kräver mycket kunskap och förståelse. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsåtgärder som kan underlätta gångproblematik hos personer med Parkinsons sjukdom. Tio kvantitativa studier har används i denna litteraturstudie och sökningar har gjorts i Pubmed och i CINAHL. Resultatet från dessa sökningar presenterades i fyra strategier och fynden var rehabilitering, individanpassad träning, stimuli och användandet av dagböcker. Dessa strategier kan användas som verktyg för en sjuksköterska när hon interagerar med personer med Parkinsons sjukdom.

Detta är en fallstudie där fem personer medverkar. Studien undersökte om det går att motivera personer till en hälsosammare livsstil med hjälp av individanpassad träning, där kombinationen mellan konditionsträning och styrketräning låg som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa träningen efter varje enskild individs behov - från personer som haft hjärtinfarkt till personer som ville få motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ?Klassikern?. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhävningar och 90?-stolen fick visa hur styrkan utvecklats.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som förändrar hela en persons liv både fysisk och psykiskt såväl som socialt och relationsmässigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begränsad rörlighet och förändrad vardag.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.