Sök:

Sökresultat:

1292 Uppsatser om Äldre personen - Sida 36 av 87

Gör mig delaktig och hjÀlp mig lÀra. : Delaktighetens betydelse vid stomitrÀning för personers lÀrande - En fenomenografisk studie.

Tidigare studier visar att delaktighet Àr en förutsÀttning för lÀrande. Det finns olika sÀtt att frÀmja delaktighet men mest framtrÀdande Àr inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sÀtt som personer som fÄtt en stomi uppfattar egen delaktighet under stomitrÀning pÄ sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjÀlp av intervjuer med öppna frÄgor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fÄtt stomi och stomitrÀnat intervjuades.

Mediedreven kring fyra svenska toppolitiker En studie av hur mediernas granskningsfunktion riskerar att mynna ut i en avskedandemakt

AbstractMediernas granskning av de politiska makthavarna Àr utan tvekan en förutsÀttning för en fungerande demokrati. Granskningen riskerar emellertid att övergÄ i mediedrev dÀr allt Àr offentligt och ingenting anses tillhöra privatlivets helgd. Detta riskerar i sin tur att leda till att den granskade personen avgÄr frÄn sin post och man talar dÀrför om mediernas avskedandemakt som ett demokratiskt problem.Med hjÀlp av ett eget utarbetat analysschema har vi utfört en kvantitativ innehÄllsanalys av rapporteringen i tre svenska tidningar kring fyra politiska affÀrer. Undersökningen Àr komparativ och bygger pÄ Mills olika utfalls-design. Studien syftar till att utreda huruvida förekomsten av ?privat smutskastning? alternativt avgÄngskrav kan förklara att vissa mediedrev leder till avgÄng.Med facit i hand har vi kunnat konstatera att vÄra hypoteser fÄtt visst stöd men att inga generella slutsatser kan dras frÄn denna undersökning.

FrÄn nationellt försvar till insatsförsvar -En Kvalitativ studie om organisationsförÀndring inom Försvarsmakten

AbstarctVi har valt att undersöka hur officerare inom försvaret ser pÄ och upplever den organisationsförÀndring som verksamheten nu genomgÄr. I vÄr studie avser vi att undersöka vÄra berörda respondenters syn pÄ förÀndringen i sig, samt hur de uppfattar eventuella förÀndringar, sÀrskilt rörande deras yrkesidentitet. Vi har valt att göra undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som officerare inom Försvarsmakten, dessa som nu stÀllts inför kravet att skriva pÄ kontrakt om obligatorisk utlandstjÀnst alternativt bli avskedade. Denna förÀndring, som innebÀr att försvaret byter huvuduppgift, medför en stor omstÀllning för de flesta anstÀllda. VÄrt resultat visar oss att de individuella upplevelserna samt förmÄgan att hantera och anpassa sig till denna förÀndring Àr kopplat till flera saker, sÄ som instÀllning till personens uppgift och Älder samt, beroende pÄ hur familjesituationen ser ut, den sociala omgivningen.

Subutex : Vad Àr det?

Enligt oss Àr en stor del av kriminaliteten i Sverige drogrelaterad. Vi har dÀrför valt att i detta examensarbete inrikta oss pÄ behandling av narkotikamissbruk. DÄ vi ser Heroin som den tyngsta drogen man kan missbruka, valde vi att undersöka hur en subutexbehandling gÄr till hÀr i UmeÄ. Vi har med detta arbete fÄtt kunskap om behandlingen sÄ att vi och andra fÄr en möjlighet att fÄ kunskap om hur man, pÄ Ätminstone ett sÀtt, kan fÄ hjÀlp med att bli kvitt sitt heroinberoende. I arbetet har vi valt att först skaffa kunskap om sjÀlva preparatet Subutex genom fakta frÄn bl.a.

NÀrstÄendes upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av vÄrdbehövande anhörig i behov av sjukhusvÄrd

NÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden Àr viktig för den vÄrdbehövande och borde vara lika viktig för vÄrdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig Ät, finns det sÀkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av delaktighet i omvÄrdnaden av vÄrdbehövande anhörig pÄ sjukhus. VÄr studie baserades pÄ 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kÀmpa för sin delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var delaktig, (2) Att kÀnna med den vÄrdbehövande och tÀnka pÄ framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det Àr jobbigt men ibland fÄ stöd och (5) Att förtroende och tillit Àr beroende av vem personen Àr.

Hur personer med lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för dem

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.

Kvinnors upplevelser efter hjÀrtinfarkt med fokus pÄ livskvalitet

Bakgrund: Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en hotfull och skrÀmmande upplevelse som kan pÄverka upplevelsen av livskvalitet för mÄnga kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstÀmning av gjÀdje, sjÀlvkÀnsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjÀrtinfarkt med fokus pÄ livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes, vilken bygger pÄ vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanstÀlldes.

Annorlunda Àr inte sÀmre - kommunikationsförmÄga och social kompetens hos individer med Aspergers syndrom.

Aspergers syndrom beskrivs som ett tillstÄnd som Àr orsakat av en dysfunktion i hjÀrnan som pÄverkar individens kommunikationsförmÄga och sociala kompetens. Hans Asperger var den första personen som beskrev syndromet, 1944 skrev han sin första avhandling kring syndromet. I omvÄrdnad Àr samtal och kommunikation en stor del av arbetet och dÀrför viktigt för att kunna utföra en sÀker och god omvÄrdnad. Denna litteraturstudies syfte gick ut pÄ att försöka förklara hur en individ med Aspergers syndrom fungerar kommunikativt och socialt samt hur vÄrdpersonal skulle kunna bemöta dessa individer utifrÄn deras förutsÀttningar. Resultatet bygger pÄ elva analyserade artiklar frÄn tre olika databaser.

NÀrstÄendes upplevelser vid överlÀmnade av en anhörig med demenssjukdom till sÀrskilt boende: En litteraturstudie

NÀrstÄende Àr en viktig resurs i omhÀndertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vÄrden. De fortsÀtter att ge vÄrd och omsorg av sin partner i hemmet till lÄngt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte lÀngre finns. Att vara en nÀrstÄende till en person med demens Àr nÄgot som kan vara svÄrt att förstÄ om man inte sjÀlv upplevt en sÄdan situation. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser vid överlÀmnade av en anhörig med demenssjukdom till sÀrskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med kronisk sjukdom

NÀr en person drabbades av en kronisk sjukdom förÀndrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. MÄnga gÄnger var det en nÀrstÄende som tog pÄ sig rollen som vÄrdare. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att fÄ en förÀndrad livssituation, att vara beroende av andra, att fÄ information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förÀndrades vilket ledde till mÄnga förluster.

Att identifiera smÀrta hos personer med demenssjukdom : ur vÄrdpersonalens perspektiv

Bakgrund: Studier visar att smÀrta Àr vanligt förekommande hos Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Dock kan det vara svÄrupptÀckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svÄrt att uttrycka sig genom ord. Demens Àr ett samlingsnamn pÄ olika symtom som beror pÄ att hjÀrnans funktion Àr skadad. Sjukdomen kan ge minnessvÄrigheter, sprÄkliga svÄrigheter samt pÄverkan pÄ beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vÄrdpersonalen kan identifiera smÀrta hos personer med demenssjukdom som har svÄrt att uttrycka sig genom ord.

VÄrdpersonalens erfarenheter av att vÄrda patienter med personlighetsstörningar av Borderline typ

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvÄrdsrÄdgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svÄr roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer Àr sÄrbara och beroende av hjÀlp. De flesta samtal resulterar i rÄd om egenvÄrd. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvÄrdsrÄdgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanstÀlldes.

Innovatören och inkubatorn

NÀr en innovatör skall realisera sin idé Àr det mÄnga viktiga beslut som mÄste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas Àr det mÄnga som söker hjÀlp hos dem med kunskap inom det aktuella omrÄdet. En möjlighet för innovatören Àr att kontakta en inkubator. Inkubatorn Àr en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rÄdgivning samt ett nÀtverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten Àr att inkubatorns tillgÄngar skall hjÀlpa innovatören att utveckla och realisera sin affÀrsidé.

Den fria viljans extra faktor

Vare sig det gÀller livets smÄ beslut som vilket pÄlÀgg man ska ha pÄ sin frukostsmörgÄs eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut pÄ landet och satsa pÄ en karriÀr som författare eller inte sÄ lever nog de flesta vanliga mÀnniskorna i förestÀllningen av att valet Àr upp till personen sjÀlv. Jag tror faktiskt inte att jag gÄr för lÄngt om jag sÀger att för varje handling som vi pÄ förhand planerar sÄ Àr kÀnslan av att vi ocksÄ kan agera annorlunda ofrÄnkomlig. Tron pÄ att vi sjÀlva ansvarar för vilka vi Àr och vad vi gör med vÄra liv Àr helt enkelt en central del av mÄngas sjÀlvbild. Detta till trots, eller mÄhÀnda just pÄ grund av detta, tillhör frÄgan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut Àldsta obesvarade frÄgorna i mÀnsklighetens historia. SÄ gott som varje filosof frÄn Sokrates och framÄt har haft en Äsikt i frÄgan.

Konsekvenser av en senarelagd medelpensionsÄlder

Sverige Àr ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med mÄlet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgÄngar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, dÄ de ekonomiska och demografiska förutsÀttningarna förÀndrats, för att det ska vara hÄllbart i lÀngden. PÄ senare Är har Àven pensionsÄldern blivit en viktig frÄga dÄ vi sett en ökande medellivslÀngd och lÀgre barnafödande. I den hÀr uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen fÄr nÀr pensionsÄldern förskjuts frÄn 65 Är till 70 Är. För att jÀmföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en lÄginkomsttagare och en höginkomsttagare.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->