Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad för roll Kissie har på tre stycken åttondeklasser. Vi vill ta reda på hur de uppfattar Kissies.se och personen som driver bloggen.Teori: Dramaturgiska perspektivteorin, socialisationsteorin, hermeneutiken.Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer och kvantitativa enkäter.Huvudresultat: Det som framgick genom undersökningarna när det gäller syftet är att Kissies.se ofta fungerar som en inspirationskälla när det gäller vissa köpval på en del av deltagarna. De berättade själva att de blir påverkade i den mån att om Kissie tipsar om olika kläder, smink, musiklåtar, maträtter kan de ta efter. Därför kom vi fram till att bloggen även fungerar som en annonssida när det gäller materiella saker. Men enligt deltagarna tar man inte åt sig av de skönhetsingrepp och ideal Kissie skriver om.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.

Inom spelvärlden finns det många karaktärer med stereotypiska drag, som t.ex. har skurkar ofta spetsigare drag medan de goda har mjukare former. Dessa karaktärer är skapade för att vi snabbt ska kunna identifiera dem, då människor har en tendens att tolka andra utifrån de stereotypa drag som de finner hos personen. Denna studie undersöker om det är möjligt att skapa en viss typ av spelkaraktär utan att följa den stereotypiska mallen men ändå kunna förmedla vad för typ den är. För att ta reda på det har en litteraturstudie och analys av kända spelkaraktärer genomförts.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller dels fakta om ryggmärgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mån även begreppet hälsa. Livskvalitet visade sig vara ett mångdimensionellt begrepp med många olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med WHO:s mätinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL).

Sjuksköterskeyrket innebär möten med patienter såväl som närstående till patienterna. Sjukdom och dödsfall är inte något som bara drabbar den enskilda personen utan händelsen kan vara lika svår eller svårare för den drabbades familj och närstående. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de närståendes upplevelser och behov för att bättre kunna möta dessa. Denna studies syfte är att beskriva upplevelser och behov hos närstående till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Tidigare forskning har påvisat att självkänslan är möjlig att tillfälligt förändra. Detta har undersökts genom experimentella studier där manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestått av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas självuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation påverkade självkänslan i två experiment. I Experiment 1 användes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper påverkade självkänslan.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för hur det fungerar att ha en förälder som god man utifrån den enskildes perspektiv. De frågeställningar som låg till grund för syftet rörde hur relationen påverkades av att föräldern var god man, hur personen upplever sitt beroende av föräldern och fördelar och nackdelar med föräldern som god man. I studien användes socialkonstruktionismen som visar på omgivningens betydelse, interpersonell makt och integreringsteorin. Fem kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Till intervjuerna användes en temainriktad intervjuguide för att underlätta.