Sökresultat:
1292 Uppsatser om Äldre personen - Sida 23 av 87
FörutsÀttningar för empati : Vilken betydelse har tidigare erfarenheter och kön?
Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som mÄlpersonen och Àven betydelsen av könstillhörighet har för förmÄgan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en frÄga utifrÄn deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anstÀllda pÄ en pappersindustri. Studien visade pÄ ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati Àn mÀn utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och mÄlperson ökade empatin för mÀn men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati Àn mÀn finns det tidigare forskning som stödjer.
à tgÀrdsprogram för barn i förskolan : En studie om pedagogers syn pÄ ÄtgÀrdsprogram i förskolan
Examensarbetets syfte var att undersöka pedagogers syn pÄ ÄtgÀrdsprogram i förskolan. För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi intervjuat fem förskollÀrare, tvÄ specialpedagoger och en förskolechef, dÀr vi har stÀllt frÄgor hur pedagogerna ser pÄ bedömning av det enskilda barnet. Detta har sedan jÀmförts med tidigare forskning och teorier. Ett annat syfte var att undersöka hur tidigare nÀmd personal ser pÄ bedömning i förskolan. Examensarbetet vilar pÄ en kvalitativ undersökningsmetod som innebÀr en djupare förstÄelse för hur personen tÀnker kring frÄgor om ÄtgÀrsprogram. Syftet med vÄr metod handlar om att beskriva vÄra intervjuer med de anstÀllda.
Ăr det lĂ€ttare att kĂ€nna empati för en person som Ă€r snĂ€ll Ă€n elak? : En svensk empatiskala utvecklas och testas.
Empati kan beskrivas som en förmÄga att veta vad en person kÀnner och tÀnker. Denna studies huvudsyfte var att översÀtta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var Àven att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i empati nÀr den and-re Àr snÀll jÀmfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och lÀsa en historia.
Hur personer med fibromyalgi upplever bekrÀftelsens betydelse i det vÄrdande mötet
Engagemang, kunskap och empati Àr vÀsentligt för att sjuksköterskan ska fÄ en
bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns
mycket fördomar emot sjukdomstillstÄndet. Syftet med studien var att belysa hur
personer med fibromyalgi bekrÀftas och upplever bekrÀftelse samt hanterar sin
situation i det vÄrdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har anvÀnts var
litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekrÀftelse nar de
blev trodda, sedda och fick stöd i sin nÀra relation med sjuksköterskan. Blev
de bekrÀftade pÄverkades identiteten och sjÀlvkÀnslan i en positiv riktning.
Koncept av pallpackningsstation för pappersrullar
Det hĂ€r examensarbetet i maskinteknik har genomförts pĂ„ Mondi Ărebro AB och omfattar 15 högskolepoĂ€ng pĂ„ C- nivĂ„. Företagets verksamhet Ă€r plastbelĂ€ggning av förpackningspapper som levereras till kunden i form av pappersrullar, vilka till viss del packas pĂ„ lastpallar och lĂ€kter. Med uttrycket pallpackning avses Ă€ven lĂ€ktpackning. Arbetet med packningen utförs med flertalet manuella arbetsmoment samtidigt som trucktrafik förekommer pĂ„ platsen. Detta medför bĂ„de en oergonomisk och riskfylld arbetsmiljö för personalen.
Kan förestÀllningen av att vara osÄrbar öka risken för att bli manipulerad?
Tidigare forskning har visat att individer tenderar se sig sjÀlva mindre sÄrbara Àn genomsnittet, vilket gör att man utsÀtter sig sjÀlv för ett stort risktagande. Syftet med studien var att undersöka om de individer som ser sig mindre sÄrbara Àn andra Àr de som pÄverkas av reklam och manipulation. I undersökningen deltog 183 studenter, 122 kvinnor och 61 mÀn. Tre olika mÀtinstrument kombinerades i en enkÀt. En reklamannons med tillhörande frÄgor, utarbetad i samarbete med en reklambyrÄ, ett instrument som mÀtte en individs Need for Cognition samt ett tredje för att mÀta hur sÄrbar personen sÄg sig i jÀmförelse med genomsnittet.
?Du skall Àlska din nÀsta som dig sjÀlv? : Ger kristendomen upphov till ökad empati?
Denna undersökning handlar om ifall kristendom kan ge upphov till ökad empati. Det bygger kring tanken att kristendom uppmanar till tolerans och förstÄelse, men frÄgan Àr om det verkligen stÀmmer. I undersökningen anvÀndes enkÀter med en svensk översÀttning av C. D. Batsons (1994) empatiskala tillsammans med en berÀttelse i tvÄ versioner dÀr huvudpersonen antingen framstod som elak eller snÀll.
Upplevelsen av att som tonÄring leva med diabetes
Bakgrund: 1 miljard mÀnniskor vÀrlden över lider av hypertoni. Det Àr en kroniskfolksjukdom som pÄtagligt bidrar till olika kardiovaskulÀra följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och Àven deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvÄrd encentral roll. Syfte: Belysa egenvÄrdsstrategier för personer med högt blodtryck.
Att leva med schizofreni - En litteraturstudie
Bakgrunden beskriver att det i samhÀllet finns en stereotyp av hur mÀnniskor
med schizofreni Àr. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvÀrld,
sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer
som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med
studien var att beskriva hur livsvÀrlden upplevs av en person med schizofreni.
Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie pÄ en sjÀlvbiografisk
bok, skriven av en person som lever med schizofreni.
Upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom
Att leva med kronisk sjukdom kan leda till mÄnga uppoffringar och förluster hos personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes som gav elva vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; Att sörja över det som funnits tidigare; Att sjÀlvkÀnslan och kontrollen minskar; Att sjÀlvstÀndigheten försvinner; Att sakna ork och förmÄga att leva ett vanligt liv; Att sakna tidigare relationer och nya relationeroch; Att kÀnna hopplöshet inför framtiden. I resultatet framkom att de sjuka personerna upplevde sorg, sÄrbarhet och att livet inte lÀngre var som förut.
Fyra förskollÀrares erfarenheter av pedagogisk drama i förskolan
AbstraktTitel: Fyra förskollÀrares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StÄhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivÄ)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer Àven om det finns tid och utrymme för detta Àmne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenternas erfarenheter inom Àmnet framgÄr. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda mÄnga olika saker beroende pÄ vem du frÄgar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig Àven att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..
Ledning utav utvecklingsprojekt : Vad innebÀr det att vara projektledare för ett utvecklingsprojekt?
Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.
Faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person
Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.
Vad pÄverkar ditt förtroende? : en modell för hur man utvÀrderar förtroende för e-legitimation
Dagens samhÀlle gÄr mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, nÄgot som praktiserats sedan datorn introducerades pÄ kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg nÀrmare det papperslösa kontoret sÄ behövs det möjlighet att personligen sÀtta sin underskrift Àven pÄ digitala dokument, och detta krÀver att personen i frÄga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det mÄste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lÀmnas till eller fÄs av myndigheter eller företag via Internet hanteras pÄ ett sÀkert sÀtt. Det vill sÀga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orÀtta hÀnder. BÄde myndigheten/företaget och anvÀndaren mÄste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som nÀr man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter.
Dövblindhet vad spÀnnande!: litteraturstudie av
sprÄkutveckling hos barn med dövblindhet samt verksamma
pedagogers uppfattningar
Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.