Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod.

BakgrundTidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal.MetodStudien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet.ResultatResultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang.

Försämrat immunförsvar och ökad risk att drabbas av bakterie- och virusinfektioner förekommer hos patienter med blodsjukdomarna multipelt myelom, Waldenströms makroglobulinemi samt hos vissa patienter med blodsjukdomen monoklonal gammopati av oklar signifikans. Infektionerna kräver ofta antibiotikabehandling och behandling med antivirala medel. I dagsläget är det svårt att förutsäga vilka av patienterna som kommer att drabbas av svåra och ibland livshotande infektioner. Därför ges många av patienterna förebyggande antibiotikabehandling.I studiens början sattes en enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) för detektion av antikroppar mot Moraxella catarrhalis upp. I studien undersöktes om antikroppstitrar i serum mot bakterien Moraxella catarrhalis var lägre hos patientgrupperna än hos friska kontrollpersoner i samma ålder och om variationer förekom mellan patientgrupperna samt hur kontrollgrupper i olika åldrar skiljde sig från varandra.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt och hjärtat kan inte upprätthålla en tillräcklig slagvolym. Detta medför symtom som andfåddhet, trötthet samt bröstsmärtor. Dessa patienter har en kontinuerlig kontakt med sjukvården och utefter livsvärldsteorin ska vården som ges till dessa patienter vara individanpassad. Syftet är att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet. Studien är en systematisk litteraturstudie som baserats på nio kvalitativa artiklar.

Noninvasiv ventilatorbehandling är en vanligt förekommande behandling på intensivvårdsavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor möter ofta patienter med denna behandling. Forskning kring området menar att de flesta patienter kräver någon form av sedering för att tolerera behandlingen. Det är därför viktigt att intensivvårdssjuksköterskor har en medvetenhet om hur patienterna upplever behandlingen, något som kommer med erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med noninvasiv continuous positive airway pressure (CPAP)-behandling.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår.Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

Alla människor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan ändras då människor hamnar på sjukhus och leda till otillräcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens återhämtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att när patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter välbefinnande kan påverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie är att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som påverkar deras sömn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar..

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med en implantable cardioverter defibrillator (ICD).  Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ karaktär analyserades och användes i studiens resultatdel.  Sökorden som användes var Defibrillators, Implantable, Quality of Life och health related. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer-reviewed, publicerade från år 2000 och framåt samt deltagarna i dessa studier skulle vara 19 år eller äldre. I studien framkom det att ICD-patienter undvek specifika platser, objekt och fysiska aktiviteter relaterade till ICD:n. Också en oro över bilkörning framkom.  ICD-patienter utsätts för en förändring i livssituation och är i behov av stöd och individuell informationsgivning gällande deras medicintekniska anordning.

Introduktion: I arbetet kan sjuksköterskor komma i kontakt med patienter med demenssjukdom. Demenssjuka patienter har enligt svensk lagstiftning samma rätt till självbestämmande som övriga patienter. Dock kan de svikta i sjukdomsinsikt och tenderar därför att vägra sjukvårdsinsatser som sätts in för patientens eget beskydd. I dessa fall kan vårdpersonal känna behov av att tillgripa tvångsåtgärder i form av lugnande läkemedel eller fysiska restriktioner för att skydda patienten från skada, vilket juridiskt sett ses som ett övergrepp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans användande av tvångsåtgärder och tankarna detta väcker, samt att även redovisa möjliga metoder för att minska användandet av tvångsåtgärder.