Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra hembesök tillsammans med äldre patienterna innan utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod valdes med semistukturerade intervjufrågor. Undersökningsgruppen bestod av nio arbetsterapeuter verksamma inom geriatrisk slutenvård i en storstadsregion i södra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen kom att resultera i fyra kategorier.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Anhöriga är en viktig del i vårdandet av en patient, sjukvårdspersonalen behöver därför ha kunskap om hur anhöriga vill bli bemötta. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur anhöriga vill bli bemötta i en akut vårdsituation på ett sjukhus. Studien gjordes utifrån en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisade att anhöriga beskrev att de ville bli bemötta med respekt och värdighet i en akut vårdsituation genom att patienten vårdades med respekt och värdighet. Tillmötesgåendet från sjukvårdspersonalen relaterat till den anhöriges behov av att få vara nära patienten var betydande för den anhörige.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa deltar i ett projekt som heter Innovation mot Infektionsom arbetar med att hitta nya lösningar för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Omkringtio procent av inlagda patienter drabbas av VRI i Sverige. Studier hävdar att bristfällig handhygienär en av de vanligaste orsakerna till smittspridning. Hur väl produkterna på sjukhus fungerar förvårdpersonalen påverkar hur väl handhygienen sköts. Genom att utvärdera de produkter somanvänds idag kan det underlätta för vårdpersonalen att hålla en god handhygien.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas isolerad på sjukhus. I studien användes 16 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1977-2007. Artiklarna har analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har resulterat i sex kategorier: Att vara instängd som en fånge, att isoleringen gav upphov till starka och obehagliga känslor, att vilja ha kontroll och härda ut, att uppleva ensamhet och frånvarande vårdpersonal, närheten av en annan människa är ett stöd och ökar välbefinnande, att finna sig väl tillrätta i sin situation och ta tillvara möjligheterna Flera isolerade patienter jämförde upplevelsen att vara instängd i isoleringsrummet med att vara fängslad. Huvuddelen av de isolerade kände att ensamheten var det som kännetecknade vistelsen i isolering.

Sömnen är livsviktig för alla människor eftersom det är den tid då kroppen återhämtar sig och behovet av sömn blir därför speciellt viktigt vid sjukdom. Forskning har visat att sjukhusmiljön inte alltid är optimal för att främja sömn, något som vi själva också upplevt under kliniska studier. Syftet med studien var att klargöra vilken betydelse sömn har och hur sömnen kan förstås i relation till hälsa och välbefinnande för patienten i sjukhusmiljön. Studien är en begreppsanalys där sömn har sökts och analyserats i lexikon, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Resultatet visar att sömnen är den tid då kroppen samlar kraft och immunförsvaret byggs upp.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

SyfteRapporten syftar till att analysera om nyckeltalsjämförelser kan leda till en effektivare sjukvård. Därutöver skall rapporten föra ett resonemang om hur detta system kan se ut. MetodRapporten har en abduktiv ansats med skarpa drag mot deduktion. Vidare används en kvalitativ metod för informationsinsamlandet. Rapporten börjar deskriptivt och avslutas normativt.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC.

Earlier research has shown that young and adult citizens in Europe participate in politics in different ways. While adult citizens participate in more traditional ways, non-traditional ways are more frequent among younger citizens. Moreover, issue-based participation increases when Europeans turn away from mainstream politics. Citizens in the European Union EU-15 between 15-24 ages are likely to be ?critical? citizens of a working democracy compared to people in older ages (Sloam, 2016).

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.