Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Syftet var att undersöka varför elever i år 3-4 har problem med lästtal fast de matematiska operationerna inte är på hög nivå. Studien genomfördes våren 2005 i Luleå och Piteå kommun. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Studien bestod av både lärar- och elevintervjuer. Elevintervjuerna föregicks av att de fick lösa lästal, som vi konstruerat.

Patienterna på en intensivvårdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna är bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande läkemedel, stor mängd intravenös vätska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försämrad sårläkning samt kardiologisk påverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvårdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie på 583 vuxna patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning någon gång under 2009 genomfördes.

Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar.Hos äldre är symtomen ofta av annan karaktär än hos yngre personer. Detta leder till att depressioner hos äldre ofta inte upptäcks utan förblir obehandlade. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap och ökad förståelse för patientens situation vid depression. Vi ville också undersöka vad som fanns skrivet i litteraturen om äldres depressioner, samt vilka tecken vi som sjuksköterskor skall vara observanta på för att förhindra onödigt lidande. Våra frågeställningar var: Hur kan depression yttra sig hos äldre? Vilka är riskfaktorerna för äldre att utveckla depression? Vad kan sjuksköterskan göra för att minska lidandet och skapa god vård? Resultatet visade att vanliga yttringar av depression hos äldre kan vara viktnedgång, sömnlöshet, smärta, apati och ångest.

Undersökningen som genomförts grundar sig på sex lärares beskrivning av hur de använder, och hur de skulle vilja använda, skönlitteraturen i undervisningen. Lärarna arbetar i de tidigare åren (1-3 samt mellanåren (4-6). Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts och sammanställts i olika kategorier efter transkribering. Det visade sig att samtliga lärare använder sig av skönlitteraturen i undervisningen men i olika utsträckning. De lärare som arbetade med äldre elever hade ett mer genomarbetat arbetssätt, i form av bokloggar och bokrecensioner, när det kom till användandet av skönlitteratur.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Alkoholkonsumtionen har ökat under senare år bland befolkningen. Detta anses vara relaterat till sänkningar av alkoholpriser samt en ökad tillgänglighet. Länge har det varit ungdomars alkoholvanor som berörts i undersökningar. Andelen äldre i befolkningen ökar och konsumtionsvanor skiljer sig från tidigare dominerande dryckesmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att genom tidigare forskning undersöka hur och varför alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat samt vad detta inneburit för det sociala arbetet.

Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen ? att söka hjälp samt behandling ? Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet.

Psykopati är en personlighetsstörning som utmärks av speciella karaktärsdrag och särskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund från barndomen, dock finns det inte någon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig ålder ger möjlighet till att förändra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelärarens synsätt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsätt mellan äldre och yngre förskolelärare respektive med längre och kortare arbetslivserfarenhet.

Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper.Frågeställningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt.3.

Denna rapport handlar om hur man som lärare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering på laborativ matematik. Den riktar sig främst mot gymnasiet men är även aktuell för både för yngre och äldre åldrar. Rapporten behandlar lärares och elevers syn på undervisning samt ger konkreta förslag på hur sådan undervisning kan gå till. Syftet med rapporten är att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som använts är intervjuer där jag tagit kontakt med lärare som är kända för att använda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.