Sökresultat:
255 Uppsatser om Äldre med invandrarbakgrund - Sida 10 av 17
Ett möte som gör skillnad : Om relationen under förlossningen mellan barnmorskor och invandrade kvinnor
En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar dÀr de saknat inflytande och kroppslig integritet och sÀrskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor dÄ sÄvÀl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund Àr riskfaktorer för diskriminering inom hÀlso- och sjukvÄrden. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrÄn en socialkonstruktionistisk förstÄelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrÄn felaktiga förestÀllningar om invandrade kvinnor kan beskÀra dessa pÄ individualitet och inflytande och istÀllet öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bÀttre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors inflytande över den egna vÄrden bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa inflytande en essentialistisk förstÄelse av kön och ?ras?/etnicitet kan ha över vÄrdkvaliteten..
Tutoring in mother tongue; a tool for learning when the new language is not sufficient
MÄnga elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan Àr dÀrmed ett nytt sprÄk för dem. HÀr, mer Àn pÄ andra skolor, Àr sprÄket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper.
Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som ÄtgÀrd och redskap nÀr sprÄket inte rÀcker till för att kunna följa kursplanen, och nÀr eleverna inte har tillrÀckligt stark sprÄkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap.
Jag genomförde tvÄ undersökningar i tvÄ olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning nÀr sprÄket inte rÀckte till, samt dess betydelse för elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling, och dÀrmed deras sjÀlvförtroende som i sin tur pÄverkar deras lÀrande.
Ăr ungdomar pĂ„ svenska skolor rasistiskt fördomsfulla?: En explicit mĂ€tning pĂ„ rasism, Empati och Social ĂnskvĂ€rdhet.
AbstraktI dagens mÄngkulturella Sverige, dÀr invandringen har varit stor de senaste Ären, Àr det mycket aktuellt att undersöka om det finns rasistiska fördomar bland svenska ungdomar. Vi bad skolungdomar pÄ tvÄ skolor i Sydsverige fylla i en enkÀt för att undersöka hur egentligen ligger till pÄ den fronten, dÄ det inte finns sÄ mycket forskning inom den Äldersgruppen. Den ena skolan hade hög invandrartÀthet, medan den andra hade lÄg invandrartÀthet. Ungdomar med invandrarbakgrund hade i genomsnitt lÀgre vÀrden pÄ rasismskalorna Àn ungdomar med svensk bakgrund. En förklaring kan vara att rasismfrÄgorna handlade om invandrare och inte om svenskar.
Empati gentemot mÀnniskor med olika etniciteter
Kvinnor har visats vara mer empatiska Àn mÀn vid sjÀlvskattning samt att vita och svarta barn kÀnner mer empati för en mÄlperson med samma hudfÀrg. Denna studies syfte var att undersöka om mÀn och kvinnor kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etni-citet, om det fanns nÄgra könsskillnader i empati samt om nÄgot av könen vÀckte mer empati. Deltagarna var 208 mÀn och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade pÄ MÀlardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion dÀr svenska deltagare visade högre empati för en svensk mÄlperson Àn vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad mÄlperson Àn vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.
Bikulturella erfarenheter som kunskapsbas i arbete med invandrarungdomar : Ur nÄgra professionellas synvinkel
Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frÄgestÀllningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten frÄn ackulturationsprocessen bidra och anvÀndas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor anvÀndning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de kÀnner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt Àr de medvetna om hur motivationen, Äsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.
Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
Att vara"svensk"som"invandrare"En studie om invandrarkvinnors identitetsskapande och kÀnsla av samhörighet
Att kÀnna sig svensk trots att man bott i Sverige en lÀngre tid Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. KÀnslan av tillhörighet bottnar i nÄgonting annat, mycket djupare Àn vad som kan ses pÄ ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande Äldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. Den gemensamma övergripande nÀmnaren för vÄra studier Àr kvinnornas syn pÄ sig sjÀlva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för kÀnslan av gemenskap i det svenska samhÀllet.
Fonologi hos svenska förskolebarn i Äldersgruppen 4?5 Är : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial
Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.
Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och hÀlsa bland den Àldsta befolkningen i VÀstmanland
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
Skogsdynamik pa? ha?llmarker pa? Sotena?set i Bohusla?n:fallstudie A?by sa?teri
A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.
PÄ vilket sÀtt kan lÀrare i det multietniska klassrummet arbeta med elevers historia?
I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.
Elever med utlÀndsk bakgrund möter matematikundervisning : En studie om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk. 4-6
Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.
RUT-en nödvÀndig lyx : A?ldre personers erfarenheter av och resonemang kring sitt anva?ndande av husha?llsna?ra tja?nster med rutavdrag
The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.
Invandrarungdomars sprÄkutveckling : sprÄkflyt och integration
I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av sprÄkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsÀttning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i sprÄkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansÀttningen. Syftet var att undersöka hur sprÄkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras sprÄkutveckling dÄ de fÄr möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att anvÀnda oss av aktionsforskning som metod i vÄr undersökning.
Svenska som andrasprÄk En kvalitativ studie om Àmnet SVA och det sociala sammanhangets pÄverkan
VÄr uppsats handlar om elever som Àr födda och uppvuxna i Sverige och som lÀser Àmnet svenska som andrasprÄk (SVA) istÀllet för Àmnet svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en klarhet i vad skillnaderna mellan Àmnena svenska och SVA Àr, hur skolorna delar in eleverna i respektive Àmne samt vad syftet med SVA Àr. Syftet Àr ocksÄ att belysa segregationen och det sociala sammanhangets betydelse i tillÀmpningen av SVA. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem rektorer och en lÀrare intervjuats. Vi har anvÀnt oss av metoderna semistrukturerad intervju samt tematisk analys.