Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 40 av 589

Effektivisering av portföljer med volatilitetslÀnkade derivatsinstrument

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher pÄ aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivÄer pÄ aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan Àven generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. DÄ de flesta tillgÄngsklasser Àr positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt dÄ frÄgan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbÀttra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men Àven sÀljoptioner i portföljen. Slutsatserna frÄn studien visar att sÀljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan anvÀndas för att minska risken i den diversifierade portföljen.

Programverksamhet: ett uttryck för folkbibliotekets identitet

This thesis is a contribution to the discussion on the public library?s institutional identity in late modernity. The aim is to shed light on the public library?s identity as expressed through its public events. The thesis seeks to answer the following questions: What kind of public events are offered at public libraries? What themes distinguish the content of these events? What characterizes the institutional identity expressed through these events? In addition to the concept of institutional identity, a model of four library spaces, developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen, constitutes the theoretical framework of this thesis.

Aggression Replacement Training : En studie av ART-projektet pĂ„ Engelbrektsskolans sĂ€rskola i Örebro kommun

Forskning har pĂ„visat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. TillĂ€mpning av metoden Ă€r dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning pĂ„ omrĂ„det.Syftet var att utifrĂ„n systemteori med fokus pĂ„ Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlĂ€rningsteori teori beskriva och studera den ART- trĂ€ning som ingĂ„r i grundsĂ€rskolans undervisning pĂ„ Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. UtifrĂ„n att en ny mĂ„lgrupp med sĂ€rskilda behov har identifierats Ă€r det angelĂ€get att erhĂ„lla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet pĂ„ kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-trĂ€ningen pĂ„ Engelbrektsskolan.

Den fristÄende rÄdgivningens relation till revisionen : En studie om revisionsbranschens förberedande handlingar inför avskaffandet av revisionsplikten

Revisionsbranschen stÄr inför en institutionell förÀndring i och med det planerade avskaffandet av revisionsplikten. Denna förÀndring kommer enligt uppsatsens mikroekonomiska modeller att leda till en minskad konsumtion av revision och att priset pÄ revision sjunker. DÀrför Àr syftet med uppsatsen att undersöka om revisionsbranschen förberett sig pÄ den teoretiska minskningen av revision i och med avskaffandet av revisionsplikten genom att sÀlja mer fristÄende rÄdgivning. Uppsatsen kommer att studera hur kostnadsrelationen mellan revision och fristÄende rÄdgivning förÀndrats under 2004-2008. Uppsatsens referensram bestÄr av olika typer av mikroekonomiska modeller samt en beskrivning av relationsmarknadsföringens anvÀndbarhet för revisionsbolagen. Uppsatsen har undersökt 927 st. mikroföretag som valts ut genom ett slumpmÀssigt systematiskt urval.

Om Marknadens Beteende pÄ Ex-Dagen : Kan ex-dagseffekten förklaras av skatterelaterad teori?

De senaste 50 Ären har omfattande studier om den sÄ kallade ex-dagseffekten gjorts och de har gemensamt kommit fram till att det finns en ex-dagseffekt, dvs. att aktiepriset faller med ett belopp som Àr mindre Àn utdelningen pÄ ex-dagen. Den teori som fÄtt störst genomslag i forskningen kring ex-dagseffekten hÀrstammar frÄn en studie av Elton & Gruber, 1970. Elton & Gruber menar att marknaden utgörs av klientel med olika skattesituationer och att dessa klientels olika skattemÀssiga preferenser pÄ ex-dagen ger upphov till ex-dagseffekten. Elton & Gruber konstruerar en prisfallskvot och visar empiriskt att den Àr mindre Àn ett och att det finns ett samband mellan direktavkastningen och prisfallskvoten.

Vem i hela vÀrlden kan man lita pÄ? En kritisk diskursanalys av Lgr11 och Skollag 2010:800

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete Àr att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjÀlp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lÀrande eller om det Àr en ideologiskt producerad text som anvÀnds för att fÄ fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgÄngen som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus pÄ; 1) Att undersöka de eventuella motsÀgelser som kan föreligga i dokumenten, och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall eventuellt utgör en bristande trovÀrdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehÄll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det gÄr att pÄvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolvÀsendet, och dÄ frÀmst den nationella forskningen.

VÀst möter Transsylvanien i svenska reseskildringar : Med fokus pÄ befolkning och omgivning, 1930?2000-talet

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Stamning i interaktion : uppbackning, samkonstruktion och blickkontakt i samtal

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Är anvĂ€ndbarheten i sĂ€kerhetskritiska system eftersatt?

I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hÀnsyn till anvÀndbarheten för slutanvÀndarna vid utvecklingen av ett sÀkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie pÄ tvÄ företag som utvecklar sÀkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vÄr fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom MÀnniska ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om sÀkerhetskritiska system.

Facebook - En vardaglig rutin : En kvalitativ studie om Facebook i relation till arbetsliv och privatliv

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vÀnner, kan ha en pÄverkan pÄ arbetslivet men Àven privatlivet. Som analysredskap anvÀnder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vÄr studie visar att Facebook frÄn en början besöktes av vÄra informanter med syfte att komma i kontakt med vÀnner samt slÀkt, dock har nÀtverkstjÀnsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Belöningssystem - pÄverkar företagsspecifika egenskaper utformningen?

Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat Àmne, de senaste 10 Ären har det skett en ökning av tillÀmpningen av rörliga ersÀttningar. Belöningssystem anvÀnds som en mekanism i företagsstyrning för att Àgarna skall motivera de anstÀllda att agera i enlighet med Àgarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en Àr att fungera som incitament med syftet att fÄ en individ att agera framÄt. Belöningssystem kan Àven anvÀndas i motivationssyfte för att uppnÄ att en individ skall förvÀrva ett av principalen önskvÀrt beteende. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se pÄ hur specifika faktorer pÄverkar utformningen av belöningssystem.

Resande seniorer pÄ nÀtet

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Med styrelsen i fokus : Hur kan Koden via styrelsen pÄverka kapitalmarknadens förtroende för nÀringslivet?

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom pÄverkade inte bara vÀrldens börser utan Àven förtroendet för nÀringslivets som sÄdant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfattning om hur förtroendet för nÀringslivet sÄg ut i Sverige men Àven vilken beredskap nÀringslivet sjÀlv hade för att stÀrka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primÀrt hade tvÄ övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag, men Àven att pÄ den internationella marknaden höja kunskapen om och framför allt förtroendet för svensk bolagsstyrning. Koden började gÀlla frÄn och med den 1 juli 2005 och i Är presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

Engagerande KaraktÀrer : En studie av Murray Smiths teorier applicerat pÄ film och dataspel

Uppsatsen handlar om de faktorer som gör att vi engagerar oss för karaktĂ€rer i film och huruvida de Ă€r de samma för dataspel. Syftet med uppsatsen Ă€r att testa en teori av Murray Smith som gĂ€ller filmkaraktĂ€rer och se om den gĂ„r att anvĂ€nda Ă€ven nĂ€r man tittar pĂ„ dataspel. Den exakta frĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r som följer: Murray Smith har skapat en teori för hur engagerande karaktĂ€rer skapas i film. Hur pass applicerbara Ă€r hans teorier för engagerande karaktĂ€rer nĂ€r det kommer till ett annat visuellt medium som dataspel? MĂ„ste teorin tillĂ€mpas annorlunda? Är andra aspekter av teorin viktigare i det nya mediet?I uppsatsens teoribakgrund tas teoriinriktningar som bland annat semiotik och psykoanalys upp och förklaras.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->