Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet. Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi.

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt.Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa.Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd.Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel.

SammanfattningInledning: Syftet med denna studie är att studera hur analytiker och investerare förhåller sig till goodwill i stort och nedskrivningsprövningen i synnerhet. På grund av regeländringarna som skedde 2005, då börsnoterade företag inom EU tvingades göra årliga nedskrivningsprövningar av goodwill istället för avskrivningar, tycker vi att detta är av intresse att studera.Teoretisk referensram: Den inleds med en förklaring av goodwill och teori kopplad till denna post. Teorin fortsätter sedan med en beskrivning av regeländringarna som skedde vid skiftet från avskrivningar till nedskrivningar. Därefter kommer teori kring de finansiella rapporterna och dess koppling till goodwill. Till sist behandlas nedskrivningsprövningen och teori förenad till denna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade telefonintervjuer med tre fondförvaltare och två analytiker.

Vi har för avsikt med denna uppsats att utifrån ett samhällsperspektiv studera den rådande hälsotrenden i samhället. Vi vill bidra till en förståelse av hur det kommer sig att hälsa är en växande trend.Uppsatsen präglas av en kvalitativ metod samt av ett hermeneutiskt synsätt, detta för att vi vill skapa en förståelse för det problem vi kommer att studera. Vi kommer använda oss av en deduktiv ansats då vi utgår från befintlig teori som styr forskningen och utformningen av frågorna till intervjupersonerna. Vi kommer att genomföra en empirisk fallstudie av tre olika spaanläggningar i sydöstra Sverige.Vi har genom analys av teori och empiri konstaterat att det råder en hälsoboom både nationellt och internationellt, samt att trenden funnits längre än vad vi trodde, nämligen över 20 år. I och med denna studie har vi funnit att det finns många obesvarade frågor vilka vi kommer att belysa i kapitlet avslutande reflektioner..

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur chefskapet förändras för verksamhetschefer i primärsjukvården i och med införandet av kundval. Vi vill även se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner där man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frågeställning har vi använt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförändring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri består av intervjuer med avgångna verksamhetschefer inom primärsjukvården i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom ämnet kundval. Empirin består även av en beskrivning av modellen Vårdval Halland..

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier.

Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete. Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet. Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik.

Självmord sker oftast under inflytande av psykiska störningar eller stressreaktioner. Studien undersöker suicidalitet enligt metoden grundad teori, men med en inlärningspsykologisk förförståelse. I resultatet framkommer att suicidnära personer ofta känner otillräcklighet inför livets krav, men kan uppleva ökad kontroll i samband med planen på självmord. En drivkraft är en önskan att avsluta lidandet. Självmordsnära har ofta en stark men ambivalent kärlek till sina närstående.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.