Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse.

SammanfattningDenna uppsats utreder sambandet mellan privatiseringsreform av vattendistribution och det teoretiska begreppet ojämlikhetsfällan. En ojämlikhetsfälla är ett tillstånd av relativ brist på tillgångar och möjligheter, skapat och bevarat av en snedvriden institutionell miljö. Vår frågeställning är huruvida ojämlikhetsfällan som fenomen består efter en genomgripande privatiseringsreform. Det fall som vi undersöker är Buenos Aires, som 1993 genomförde världens hittills största vattenkoncession. Koncessionen annullerades 2006, sjutton år i förtid.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden.

Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Bakgrund:Miljöredovisningen är ett sätt för företagen att beskriva sitt miljöarbete. Den har fått allt större betydelse för företagen i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare hos intressenter och allmänheten. Det gäller för företagen att visa att man tar ett miljö- och samhällsansvar för att skapa trovärdighet och förtroende i samhället.  Syfte:                                 Att ge läsaren en bild över hur och varför miljöredovisningen ser ut som den gör och vad företagen, som associeras med betydande miljöpåverkan, väljer att fokusera på i sina miljöredovisningar. Metod:                              En kvalitativ studie som grundar sig i legitimitetsteorin och institutionell teori har utförts. Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar, miljöredovisningar samt fört intervjuer med personer som har behörig kompetens.  Slutsats:                            Studien visar på hur viktig miljöredovisningen är för företagen som associeras med betydande miljöpåverkan.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

In a world characterized by increasing sustainability challenges, organizations are continuously facing new demands; creating new requirements of change management and incorporation of new strategic decisions. Today, organizations are responding to the emergence of new sustainability directives and regulations at a EU level, whence the latest sustainability framework CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), becomes particularly relevant. Companies are therefore facing the challenge of integrating strategic management in their navigation, preparation and maneuvering of new directives; a transition that requires new strategic decisions and adaptations. The purpose of this study is to qualitatively examine how CSRD affects organizations in terms of corporate changes, operational adaptations and strategic decisions, as well as what capabilities are essential to incorporate. The study also aims to investigate relevant challenges and opportunities associated with the new directive.

CSR är en fras som företagen ofta slänger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad händer med företagens CSR-program när de genomgår en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förändrades mellan åren 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, så med den tidsperioden får vi ett perspektiv hur tillståndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i så fall hur, ett företag förändrat sitt CSR-arbete i samband med den nämnda krisen?Vid vår analys av det insamlade materialet, som bestod av årsrapporter och intervjuer, använde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förändras och hur det borde förändras.