Sök:

Sökresultat:

4190 Uppsatser om Äldre individer - Sida 43 av 280

Betydelsen av ledarskapet och gruppens utvecklingsnivÄ för arbetsgruppens effektivitet : En studie om sambandet mellan ledarskap, gruppens effektivitet samt grupputveckling

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhÄllande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband ocksÄ förekom pÄ en grupp kontorsanstÀllda. Populationen bestod av kommunanstÀllda pÄ tvÄ kommuner, sammanlagt skickades enkÀten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkÀter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

Sambandet mellan psykisk ohÀlsa och hÀlsorelaterade levnadsvanor bland kvinnor och mÀn i en skÄnsk befolkning

Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.

Den Avvikande Individen: Identitet och Samspel : En analys av The Elephant Man och Mask

MÄnga individer Àr inte accepterade i samhÀllet pÄ grund av att de avviker. Detta Àr ett stort problem dÄ de riskerar utanförskap och sÀmre livskvalitet. Vad jag dÀrmed kommer att studera i denna uppsats Àr hur avvikande individer bemöts i samhÀllet och hur de svarar pÄ detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgÄ ifrÄn i analysen Àr The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att anvÀnda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

"Det Àr ju inte sÄ att jag bara pluggar lÀkare för att vara snÀll" : En studie om lÀkarstudenters meningskapande kring sina val av utbildning

Studien syftar undersöka vad individer, frÄn lÀn dÀr statistik visar fÀrre som vÀljer studier pÄ högre nivÄ Àn övriga lÀn, anser vara meningsfullt för deras val att studera lÀkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nÀmnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio lÀkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har anvÀnts för att förstÄ det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran frÄn omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till lÀkare.

Skadade för livet - En litteraturstudie om hur personer som varit utsatta för psykiskt och/eller fysiskt vÄld under barndomen blivit pÄverkade i vuxenlivet

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt vÄld förekommer i alldeles för stor utstrÀckning i Sverige och Àven i resten av vÀrlden. Trots lag mot barnmisshandel i flera lÀnder sÄ fortsÀtter anmÀlda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt vÄld under barndomen har pÄverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades pÄ sjÀlvbiografier. En kvalitativ ansats har anvÀnts i föreliggande studie dÀrför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ, manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, vÀlbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med förÀldrarna/förövarna samt relation med andra individer.

Prestige - HjÀlper eller StjÀlper Kunskapsöverföringen vid Forskning? : En jÀmförande kvalitativ studie mellan den akademiska vÀrlden och industrin

Denna uppsats för samman tvÄ fenomen ? kunskapsöverföring och prestige. BÄda fenomenen Àr vÀldokumenterade inom respektive teoretiska omrÄde men sambandet dem emellan har hittills lÀmnats relativt outforskat. Denna uppsats utgÄr frÄn en abduktiv forskningsansats och Àmnar undersöka hur prestigesökande pÄverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska vÀrlden och inom industrin. Som teoretiska referensramar anvÀnder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et.

IAS - pÄverkar de nya normerna kreditbedömningen?

Teorierna sÀger att organisationer Àr svÄrförÀnderliga och att individer inte anpassar sig, eller anpassar sig successivt efter Àndrade redovsningsmetoder. Hypoteserna förkastades vilket motsÀger teorierna. Resultatet tyder pÄ att kreditgivare Àr flexibla och förÀndrar sin kreditbedömning, pÄ grund av en förÀndrad redovisningsinformation, vid införandet av IAS..

Det meningslösa samhÀllet : Om meningsförlust i det moderna samhÀllet

Har övergÄngen frÄn det förmoderna samhÀllet till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt pÄ sociologiska författare som gör gÀllande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utstrÀckning Àn tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen pÄ mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nÀmligen upphov till strukturella sÄvÀl som kulturella förÀndringar, och dessa förÀndringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De omrÄden som pÄverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats Àr rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter pÄ det som tidigare ansetts vara givet och sjÀlvklart.Roller och gemenskap Àr strukturella fenomen, medan kunskap och relativism Àr fenomen pÄ det kulturella planet.

Kunskapens makt- makten över kunskapen

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen. Även kunskapskarta anvĂ€nds, men dĂ„ bara i tvĂ„ av företagen. Överföring av kunskap frĂ„n de anstĂ€llda till företagets infrastruktur sker med hjĂ€lp av IT-verktyg som databaser och intranĂ€t.

Arbetslösa smÄbarnsförÀldrars psykiska hÀlsa och öppna förskolans betydelse för den

Arbetslöshet Àr ett omfattande Àmne med fokus pÄ psykisk hÀlsa pÄ grund av försÀmrad ekonomi. Psykisk ohÀlsa Àr ett svÄrdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvÄrigheter, Àngslan och Ängest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohÀlsa i större utstrÀckning Àn arbetande individer. Att vara arbetslös och förÀlder till barn i förskoleÄldern kan vara pÄfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa förÀldrar har pÄvisat positiva upplevelser av förskolan under sjÀlvupplevd psykisk ohÀlsa.Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa smÄbarnsförÀldrars psykiska hÀlsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i VÀsterÄs pÄverkar den.

Den svenska och bengaliska sfÀren i samhÀllet : - en studie om svenskbengaliska ungdomstjejers identitetsskapande

NÀr kulturer möts och förenas i det mÄngkulturella samhÀllet kan konflikter uppstÄ. Dessa kan ibland fÄ olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ hur tjejer med fler Àn en bakgrund skapar sin identitet för att samhÀllet sak kunna avvÀrja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars förÀldrar Àr uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha bÄde svensk och bengalisk bakgrund.

"Vad gör du just nu?" : En studie om identitetskonstruktion i det sociala nÀtverket Facebook

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom : Kvalitativ innehÄllsanalys av bloggar

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebÀr ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förÀndring. NÀr en mÀnniska upplever att helheten hotas uppstÄr ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det Àr viktigt att i ett tidigt stadium fÄnga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som fÄr social och professionellt stöd orkar engagera sig i ÄterhÀmtningsprocessen och kan uppnÄ bÀttre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Mot min egen vilja : Individens upplevelse av sluten psykiatrisk tvÄngsvÄrd

TvÄng Àr en realitet i psykiatrisk slutenvÄrd och pÄverkan pÄ individens autonomi utgör en viktig kunskapskÀlla för omvÄrdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förÀndringar inom psykiatrins omrÄde med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lag om rÀttspsykiatrisk vÄrd, i syfte att förbÀttra vÄrd och behandling av individer med psykiatriska Äkommor. TvÄngsÄtgÀrder som förekommer inom den psykiatriska vÄrden utgörs av bÀltning, isolering, kvarhÄllande pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdenhet och dylika frihetsberövande ÄtgÀrder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgÄtt psykiatrisk tvÄngsvÄrd inom slutenvÄrden. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Kriminalitet, livsstil eller misslyckande: en studie om Äterfall i kriminalitet

Kriminalitet Ă€r ett stort problem i samhĂ€llet som involverar mĂ„nga mĂ€nniskor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsĂ€tts. Kriminalitet Ă€r en livsstil för vissa mĂ€nniskor. De flesta inleder sin kriminella karriĂ€r under tonĂ„ren. En del fortsĂ€tter men de flesta slutar begĂ„ brott efter denna period. Återfallsfrekvensen Ă€r ca 60 %.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->