Sökresultat:
4190 Uppsatser om Äldre individer - Sida 39 av 280
Berikning av Equus ferus przewalskii i hÀgn pÄ Nordens ark djurpark
Przewalskii vildhÀst utrotades under 1960-talet men fanns kvar i fÄngenskap och Äterintroducerades under 1990-talet i centrala Asien. PÄ Nordens Ark finns sex stycken przewalskii vildhÀstar som de försöker berika i den omfattning de hinner med, men tiden Àr en bristvara varför effektiviteten Àr av största vikt. Dessutom finns det alltid ett stort behov av att utveckla nya berikningsmetoder. Till följd av detta gjordes denna studie dÀr en ny berikningsmetod utformades och jÀmfördes med en befintlig berikning samt med en kontrollutfodring. Studien videofilmades och tiden togs för alla individers interaktion med utfodringen/berikningen samt pÄ arbetet som krÀvdes för utfodringen/berikningen.
Vad har du för uppfattning? : en intervjustudie om vad en grupp inom det militÀra har för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt de deltagit i.
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militÀra hade för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt som genomförts pÄ deras arbetsplats. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om dessa individer upplevde att detta projekt pÄverkat deras arbetsmiljö och hÀlsa, och i sÄ fall hur. Arbetsplatsen Àr en stor och viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet vilket gör att det finns möjlighet att pÄverka ett stort antal individers hÀlsa genom projekt och andra typer av hÀlsofrÀmjande arbete inom denna arena. Det har Àven visat sig att det inte i nÄgon större utstrÀckning forskats angÄende projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.
Var finns hjÀlpen? : om komplex traumatisering och traumabehandling.
Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohÀlsa. MÄnga mÀnniskor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet Àr effekterna av komplex traumatisering av stor samhÀllsekonomisk betydelse. Syftet med studien Àr att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. FrÄgestÀllningarna i studien Àr: Vad innebÀr effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka Àr terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? FÄr individer med diagnosen komplex PTSD den hjÀlp de behöver? Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ studie dÀr sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.
Att prata normalt En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk
Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk, Àr en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmÀnhet och sin egen dialekt borÄsiskan i synnerhet. Syftet med studien Àr att utreda attityders pÄverkan pÄ det egna sprÄkbruket, samt om resultatet varierar anmÀrkningsvÀrt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrÄgor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frÄn den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjÀlva talar den? Finns det nÄgon svÄrighet i definitionen?*Finns det nÄgon skillnad i mÀngden dialektala varianter nÀr det gÀller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgÄr frÄn material hÀmtat frÄn projektet DialektutjÀmning i VÀstsverige och bestÄr av enkÀter, intervjuer och analyser av mÀngden dialektala varianter.Tidigare forskning inom Àmnet sÀger att manliga individer talar mer dialekt Àn kvinnliga, samt att individer som gÄr pÄ yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt Àn de pÄ studieförberedande. Individer som inte Àr lokaltintegrerade tenderar Àven att vara mer mottagliga för sprÄkliga förÀndringar.Till skillnad frÄn tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter Àr en pojke som gÄr en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren Àr av det kvinnliga könet samt gÄr en studieförberedande utbildning.
Aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma personer
Att ha aktivitetsbalans Àr en fördel för att uppleva hÀlsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder pÄ att de finns mÄnga outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jÀmföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive mÀn samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 mÀn, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.
Jobb pÄ prov : En kvalitativ studie om provanstÀllningar
ProvanstÀllning Àr nÄgot som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förÀndring. Men varför anvÀnder ett företag sig av provanstÀllda, hur pÄverkar den nyanstÀllda som har denna anstÀllningsform och vad kan uppstÄ för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur vÄra respondenter ser pÄ provanstÀll-ningar, och andra anstÀllningsformer, samt undersöka om det blir nÄgon förÀndring hos de individer som fÄr en tillsvidareanstÀllning efter att de ha haft en provanstÀllning.Uppsatsen empiri baseras pÄ tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anstÀllda som nyligen gÄtt frÄn en provanstÀllning till en tillsvidareanstÀllning samt fyra personer som just nu Àr provanstÀllda.Teori och empiri kring de förÀndringar som skett pÄ den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 Ären redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har Àven anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att nyanstÀllda alltid mÄste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanstÀllning. Det man tittar efter Àr bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.
Underpresterande elever med hög potential : SÀrbegÄvning och sÀrskilda förmÄgor i matematik
LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.
Rekrytering till universitetsstudier : Effekter av studiemedelsreformen 2001
Centrala studiestödsnĂ€mnden införde Ă„r 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rĂ€tt till studiemedel förĂ€ndrades inte, men möjligheten till förlĂ€ngning försvĂ„rades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbĂ€ttrades villkoren avsevĂ€rt dĂ„ fribeloppet nĂ€stan fördubblades. Ă
terbetalningen pÄbörjas fortfarande vid Ärsskiftet efter avklarade studier, fast istÀllet för att grundas pÄ individens inkomst beror den Ärliga Äterbetalningen bland annat pÄ lÄnets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte lÀngre dÄ lÄntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara Äterbetalad vid 60 Ärs Älder.Dessa följder har varit ett hett debattÀmne.
ADHD : En kvalitativ studie om vuxna med ADHD
ADHD Àr den snabbast vÀxande diagnosen pÄ senare tid och har lÀnge setts som en problematik frÀmst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gÀllande ADHD Àr dÀrför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhÄller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrÄn respondentens perspektiv. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna dÄ den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som anvÀndes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD anvÀndes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi.
Att leva med fatigue vid kronisk obstruktiv lungsjukdom
Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] Àr en av vÄr tids stora folk- sjukdomar. Sjukdomen bÀr med sig en mÀngd olika symtom dÀr fatigue Àr ett av de vanligaste. Fatigue Àr ett symtom som kan vara allt frÄn trötthet till total utmattning. Kronisk fatigue Àr nÀr tröttheten inte försvinner efter vila eller sömn. För att sjuksköterskor ska fÄ en ökad förstÄelse för fatigue och pÄ det sÀttet förbÀttra omvÄrdnaden behöver vi veta hur det Àr att leva med symtomet.
Kriminella ungdomsgÀng
GĂ€ng Ă€r inget nytt fenomen. Faktum Ă€r att forskare hĂ€vdar att gĂ€ng funnits över större delen av vĂ€rlden under mycket lĂ„ng tid. ĂndĂ„ Ă€r inte kunskapen om gĂ€ng sĂ„ stor som man skulle kunna tro. För att kunna komma fram till effektiva metoder att bekĂ€mpa kriminella ungdomsgĂ€ng krĂ€vs en ökad kunskap om vad dessa Ă€r och hur de fungerar. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och förklara varför det Ă€r viktigt att arbeta med kriminella ungdomsgĂ€ng.
Polydaktyli hos hÀst - vad vet vi om genetiken bakom?
Polydaktyli Àr en medfödd missbildning dÀr en individ fÄr en eller flera falanger mer Àn vad som Àr normalt hos arten. Defekten uppkommer under den embryonala utvecklingen och Àr sporadiskt förekommande hos hÀst. Hos mÀnniska tillhör den dÀremot en av de vanligaste hand- och fot- relaterade missbildningarna. Idag Àr kunskapen begrÀnsad rörande den genetiska bakgrunden till polydaktyli hos hÀst. Forskningen om de genetiska faktorer som orsakar polydaktyli hos andra djurslag som t.ex.
Tolkning av konsumentavtal-En 43 Ärig resa genom HD:s tolkningsförfarande
Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur pedagogerna pÄ fritidshem frÀmjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska frÀmja utveckling hos individer, men sÀllan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet Àr grupporienterat Àr ocksÄ verksamheten styrd utifrÄn bland annat antalet barn och personalgrupp. DÀrför blir det intressant att försöka förstÄ hur pedagoger jobbar för att frÀmja alla individer och hur de ser pÄ sin roll i att frÀmja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling Àr mÄnga till antalet, men inte sÄ mÄnga som berör fritidshemmet specifikt.
FrÄn piska till morot? : En studie av den svenska Försvarsmaktens övergÄng frÄn plikt till frivillighet
Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.
SjÀlvskadebeteendet skÀrande : ur ett socialsekreterarperspektiv
Studien behandlar Àmnet socialsekreterares perspektiv pÄ sjÀlvskadebeteendet skÀrande. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre stÀder. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjÀnsten med individer som skÀr sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skÀrande? Vilka tankar och kÀnslor vÀcker skÀrandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgÄngspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess affektteori samt begreppet ?det upplevande subjektet? anvÀnts för att analysera resultaten.