Sökresultat:
16349 Uppsatser om Äldre i Sverige - Sida 66 av 1090
EfterfrÄgan pÄ beroendeframkallande varor : En studie om hur efterfrÄgan pÄ snusprodukter har reagerat pÄ prisökningar i Sverige mellan 1999-2009
Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrÄgan som nationalekonomisk teori föreslÄr. UtifrÄn teori och tidigare forskning har en efterfrÄgemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingÄr i modellen Àr inhÀmtade frÄn Statistiska centralbyrÄns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försÀljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten frÄn regressionsanalyser för tidsseriedata visar pÄ att de ökade priserna har haft en negativ inverkan pÄ efterfrÄgan pÄ snus under den gÀllande tidsperioden, men att denna effekt varit förhÄllandevis liten..
Svenska komplementÀr- och alternativmedicinska terapeuters praktikmönster och samarbete med legitimerad sjukvÄrdspersonal
Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rÀttigheter att praktisera i en miljö dÀr mÄnga olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementÀr och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvÄrden, vilket inneburit en bristfÀllig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. AnvÀndning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att fÄ bÀttre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och instÀllning till samarbete med traditionell skolmedicin.UtifrÄn en litteraturstudie utarbetades en enkÀt som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkÀtstudien och som syftade till att ta reda pÄ deras syn pÄ samarbete med den skolmedicinska sjukvÄrden.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvÄrdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.
Ăkad integration pĂ„ landsbygden, en satsning - tvĂ„ vinnare?
Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.
Stridsfordon i hög beredskap, en svensk förvaringsproblematik
För att mycket snabbt kunna komma pÄ plats vid en kris, har Europa inom ramen för EU börjat upprÀttasnabbinsatsstyrkor, sÄkallade EU Battle Groups. En EU Battle Group kommer att ha en mycket kort tid pÄ sig frÄnbeslut till insats. I samband med att Sverige engagerat sig i EU militÀra samarbete tog Sverige huvudansvaret för enav de Battle Groups som skall upprÀttas, den sÄkallade Nordic Battle Group. Sverige har vid tidigare insatser visatatt det Àr mycket svÄrt att snabbt fÄ förband pÄ plats i ett insatsomrÄde. Materielen Àr ofta det som varitgrÀnssÀttande för nÀr förbandet skall bli operativt vid en insats.Uppsatsens syfte Àr att ge ett svar pÄ hur stridsfordon till svenska snabbinsatsförband som stÄr i beredskap börförvaras för att skapa de bÀsta förutsÀttningarna vid en insats.Metoden för uppsatsen Àr ett antal frÄgestÀllningar, dÀr svar söks genom en fallstudie med tvÄ olikaförvaringsprinciper.
AffÀrer över sundet : En studie av kulturskillnader i svensk-danska affÀrsrelationer
Denna uppsats Ă€mnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affĂ€rsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ămnet Ă€r aktuellt av mĂ„nga orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgrĂ€nsen ökat allt mer, inte minst pĂ„ grund av Ăresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer frĂ„n bĂ„de Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affĂ€rsrelationer. För att lĂ€ttare kunna urskilja och förstĂ„ skillnaderna mellan lĂ€ndernas affĂ€rskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner anvĂ€nts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i Ă€mnet frĂ„n Svenska ExportrĂ„det.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning Ă€r att Ă€ven om Sverige och Danmark har mĂ„nga likheter sĂ„ finns vissa skillnader i affĂ€rskulturerna.
Miljölegitimitet : En studie om skillnader i legitimitetskrav mellan Sverige och Spanien
Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stÄlbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig Ät. Syftet Àr att, baserat pÄ tre svenska och tre spanska företags Ärsredovisningar, studera om det finns nÄgon eller nÄgra betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi dÀrigenom kan dra nÄgra slutsatser nÀr det gÀller legitimitetskrav. VÄr empiri utgÄr endast frÄn de sex företagens Ärsredovisningar. Denna information har analyserats utifrÄn akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har Àven rÀknat specifika ord i Ärsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar.
LÀrares upplevelser att arbeta med skriftliga omdömen : Kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare
Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och mÀn efter en hotad könsidentitet framstÀllde sig sjÀlva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrÄn en tvÀrkulturell jÀmförelse mellan mÀn och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som lÄg till grund för undersökningen var följande: (1) BÄde mÀn och kvinnor framstÀller sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvÀrkulturella skillnader betrÀffande sjÀlvstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data frÄn 242 studenter (121 kvinnor och 121 mÀn) samlades in med hjÀlp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mÀta graden av sjÀlvstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhÀllsinriktade utbildningar.
Haparandas historiska utveckling: frÄn by, köping och till stad
Det svenska riket kom genom ett drÄpslag att delas i tvÄ delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom grÀnsdragningen vid TorneÀlv delades de ursprungliga socknarna i tvÄ delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, TorneÄ, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan nÄgon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsomrÄdet lÀngst upp i viken. InrÀttandet av en ny stad startades men var den skulle anlÀggas hade man olika Äsikter om. En del ansÄg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansÄg att den skulle uppföras i nÀrheten av TorneÀlven.
VÀgen till vidareutbildning : En studie om vilka faktorer som pÄverkar invandrarungdomar frÀmst nÀr det kommer till vidareutbildning
MÄlet med denna uppsats Àr att försöka fÄ fram vilka som Àr de avgörande faktorerna som pÄverkar ungdomar med utlÀndsk hÀrkomst i segregerade omrÄden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att anvÀnda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berÀtta sin historia frÄn uppvÀxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgÄng, attityder gentemot det svenska samhÀllet, social habitus, rationellt tÀnkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.
Redovisning av pensioner med anledning av RR29 - en analys mellan Sverige och USA
VĂ„rt syfte med denna uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n fallstudier identifiera hur förĂ€ndringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, pĂ„verkar företagens resultat samt förĂ€ndrar jĂ€mförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehĂ„ller en fallstudie som prĂ€glas av en kvalitativ metod vilket innebĂ€r en djupare förstĂ„else av det vi studerar. ĂvergĂ„ngen till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsĂ€ttningar Ă€ndĂ„ att göra olika antaganden, vilket försvĂ„rar jĂ€mförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet pĂ„ noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förstĂ„else i företagets verksamhet..
TillfÀllesverser pÄ ABM-institutioner
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Riktlinjer för postoperativ smÀrtbehandling pÄ vÄrdavdelning i Sverige
MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.
Papperslösa flyktingars rÀtt till subventionerad hÀlso- och sjukvÄrd
Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.
Att lÀra barn att lÀra sig lÀsa : LÀsinlÀrningsmetoder i grundskolan
Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.
MiljöhÀnsyn vid offentliga upphandlingar : En fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om skillnader finns i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner dÀr en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna Àn i kommuner dÀr de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige dÀr jag kvantitativt samt kvalitativt jÀmfört förfrÄgningsunderlag frÄn tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgÄtt frÄn MiljöstyrningsrÄdets och VÀgverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan stÀllas vid offentliga upphandlingar.UtifrÄn tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och vÀrderingar samt pÄverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser dÀr slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stÀmde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .