Arbete med vibrerande handhållna verktyg leder ofta till övergående besvär och på sikt även till bestående skador på blodkärl, nerver, muskler och leder. Det finns således god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar på den arbetande befolkningen. Vårt främsta vapen idag utgörs av så tidig upptäckt av dessa skador som möjligt för att därigenom kunna sätta in åtgärder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer.I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjälp av tre olika metoder; ett frågeformulär om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en läkarundersökning. Syftet var också att studera hur vibrationernas frekvens inverkar på skaderisken.Två grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lågfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvårdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens.Undersdökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på ett bekvämlighetsurval där de i studien ingående personerna fick fylla i frågeformuläret och sedan genomgå mätning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begränsad KST) samt en läkarundersökning.Resultaten visade att tandvårdsgruppen hade mindre besvär av vibrationer än verk-stadsarbetarna trots att det omvända kunde förväntas då verkstadsarbetarna hade lägre medelålder och färre år av exponering i yrket.

Då arbetslösheten under lång tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsättningspolitiken fått en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka både flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet på arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rådet och mynnade ut i Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanställningar och har två syften. Dels att säkerställa att principen om icke-diskriminering omsätts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).

Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL.

Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda.Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda.

För fyrtio år sedan stiftades lag (1974:12) om anställningsskydd. Därefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten på arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillämplig krävs att ett anställningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns således flera arbetsrättsliga situationer som inte regleras av LAS.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.

De frågor som uppsatsen belyser är hur köparen ska kunna säkerställa att den kundbas, de anställda eller den know how som målföretaget har  flyttas över till köparen efter förvärvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att säkerställa var målföretagets know how finns samt om och hur köparen kan säkerställa att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvärvet. I samband med denna fråga, utreds vilken betydelse lämnade garantier vad gäller know how, anställda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvärvare har till hävning av förvärvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvärvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anställda i målbolaget som misstänks kunna skada förvärvaren om dessa övertas. Dessa frågor uppkommer i störst utsträckning vid förvärv av tjänsteföretag där dessa resurser är av störst vikt, men problematik av liknande karaktär kan även uppstå inom förvärv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvärva aktierna i ett företag och att enbart förvärva inkråmet.

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

Norra Banregionen är en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stäcker sig från Riksgränsen i norr till Långsele i söder. Som beställare av underhålls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhålla järnvägen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra järnvägsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, är det transporterna av malm samt stål-, skogs- och trävaror som utgör majoriteten.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning.