Sök:

Sökresultat:

190 Uppsatser om Ädel-reformen - Sida 11 av 13

Kina: ett land i ekonomisk förÀndring

Syftet med uppsatsen Àr att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vÀgen frÄn planekonomi till marknadsekonomi och om det dÀrmed uppstÄtt skillnader mellan stÀder och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvÀrlden gÀllande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna pÄ de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gÄtt frÄn planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förÀndrats ett flertal gÄnger.

Nyutexaminerade lÀrares introduktionsÄr - nödvÀndigt ont eller en kÀlla till skolutveckling?

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.

Det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och psykiskt funktionshindrade efter psykiatrireformen

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Stigma vid psykisk sjukdom

1995 genomfördes i Sverige en psykiatrireform med syfte att normaliserapsykiskt funktionshindrades livsvillkor, integrera dem i samhÀllet, frÀmja derasrehabilitering och förebygga hospitalisering. Reformen har dock inte varit heltlyckad gÀllande integreringen i samhÀllet, de psykiskt funktionshindrades vardagprÀglas fortfarande av utanförskap, diskriminering och social isolering. Motsatsentill delaktighet och gemenskap kan beskrivas med begreppet stigmatisering. Idenna studies bakgrund lyfts begreppet empowerment eftersom hög grad avempowerment har visat sig reducera stigmaupplevelsers negativa verkan.Dessutom beskrivs, i bakgrunden, Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskligarelationer. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att, med utgÄngspunkt i vadpsykiskt sjuka uttrycker, undersöka vad sjuksköterskor i omvÄrdnadsarbetet kangöra för att lindra upplevelser av stigmatisering.

HĂ€nvisningar till handlingar : - har muntlighet och omedelbarhet spelat ut sin roll?

För att fĂ„ ett fungerande modernt samhĂ€lle krĂ€vs det med största sannolikhet att det finns en fungerande rĂ€ttsordning. Det Ă€r dock inte tillrĂ€ckligt att ett samhĂ€lle har lagar och regler som föreskriver vilka beteenden som accepteras. Det krĂ€vs ocksĂ„ att dessa lagar och regler tillĂ€mpas och fĂ„r genomslagskraft. HĂ€r fyller rĂ€ttskipningen en viktig funktion.[1] För att processen ska kunna fylla sin funktion menade redan processkommissionen att tre grundlĂ€ggande krav mĂ„ste uppfyllas; sĂ€kerhet, snabbhet och billighet.[2] Lindblom Ă€r en av dem som Ă€n idag betonar detta.[3]Vilken förhandlingsform som skapar de bĂ€sta processförutsĂ€ttningarna Ă€r en Ă„terkommande frĂ„ga. Under Ă€ldre rĂ€ttegĂ„ngsbalken (ÄRB) var förfarandet huvudsakligen skriftligt.

Det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och psykiskt funktionshindrade efter psykiatrireformen

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Personvalsreformens konsekvenser: en studie av de svenska partierna ur ett Grid-Group perspektiv

Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas Äsikter gÀllande den förstÀrkning av personvalsinslaget som infördes Är 1998 samt att fastslÄ hur dessa stÀller sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer Àr historiskt ett politiskt omrÄde inom vilket det förekommit stora motsÀttningar enligt den traditionella ?höger vÀnsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstÄr efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas Äsikter har dessa Àven analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Är Renminbin undervĂ€rderad?

Kina har haft en exceptionell utveckling tiden efter den ekonomiska reformen 1979 dÄ den kinesiska regeringen började öppna upp den interna marknaden för internationell konkurrens. Resultatet har visats sig i vÀxande valutareserv och bytesbalans och framförallt i tilltagande BNP tillvÀxt. Under de senaste Ären har det framkommit hÄrd kritik frÄn omvÀrlden (lÀs USA och EU) dÀr budskapet har varit att den kinesiska regeringen skall revalvera sin valuta och dÀrmed nÀrma sin jÀmviktsvÀxelkurs. Den hÀr uppsatsen undersökte vad den nominella vÀxelkursen skulle ha varit i Kina nÀr budgetrestriktionen Àr uppfylld. Detta sker nÀr Kina möter sitt initiala överskott (underskott) med ett nuvÀrdesberÀknat underskott (överskott).

Vem granskar vem?

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

Har den mexikanska staten lyckats med vattenhanteringen i Mexiko City? - en institutionell analys

Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Samma eller likartad verksamhet : ordalydelsens nya skatterÀttsliga tolkning

År 1991 förĂ€ndrades lĂ€get för Sveriges fĂ„mansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmĂ„nligare beskattning pĂ„ utdelning och kapitalvinst för fĂ„mansföretagsĂ€gare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes Ă€ven de sĂ„ kallade 3:12-reglerna för att förhindra fĂ„mansföretagsĂ€gare, med kvalificerade aktier, frĂ„n att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsĂ€ttningarna för nĂ€r en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fĂ„mansföretag bland annat kvalificerade om Ă€garen eller nĂ„gon nĂ€rstĂ„ende, under de senaste fem Ă„ren, varit verksam i ett annat fĂ„mansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfĂ€llen förĂ€ndrats genom Ă„ren och tvĂ„ av de mer vĂ€sentliga förĂ€ndringarna genomfördes Ă„r 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Förmildrande omstÀndigheter vid straffvÀrdebedömningen, en studie av 29 kap. 3 § BrB

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehÄller en exemplifierande upprÀkning av förmildrande omstÀndigheter som, vid sidan av vad som Àr föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvÀrdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ÀndamÄl var att höja straffvÀrdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvÀrdebedömning.

Bevisupptagning i hovrÀtt - ÀndamÄlsenligt, rÀttssÀkert och effektivt?

Reformen En modernare rÀttegÄng (EMR) trÀdde i kraft i hela landet den 1 november 2008. Det övergripande syftet med den har varit att skapa en modernare rÀttegÄng i allmÀn domstol som uppfyller kraven pÄ en rÀttssÀker, effektiv och ÀndamÄlsenlig handlÀggning av mÄl och Àrenden. För att uppnÄ detta skall modern teknik utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt, vilket bland annat innebÀr att berÀttelser som förhörspersoner lÀmnar i bevissyfte i tingsrÀtt skall dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Tanken Àr frÀmst att en sÄdan upptagning skall ersÀtta de omförhör som tidigare hÄllits i hovrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad de nya bevisupptagningsreglerna innebÀr för hovrÀttsförfarandet. Mer specifikt har jag utrett hur dessa förhÄller sig till reformens mÄl om en ÀndamÄlsenlig, rÀttssÀker och effektiv handlÀggning av mÄl i hovrÀtt. HovrÀttens bevisupptagningsregler har ansetts nödvÀndiga att Àndra frÀmst eftersom tyngdpunkten i processen kommit att skjutas uppÄt i instansordningen och eftersom bevisupptagning i hovrÀtt mÄnga gÄnger kommit att bli mer omfattande Àn den aktuella tvisten krÀver.

Revisionspliktens avskaffande : Hur nya aktiebolag har agerat i frÄgan och hur revisionsbyrÄerna pÄverkats

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur denna lagĂ€ndring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken pĂ„verkan reformen har haft pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas arbete och deras attityd till lagĂ€ndringen. Studien avser ocksĂ„ att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktĂ€r, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primĂ€rdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyrĂ„er, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant frĂ„n NyföretagarCentrum. SekundĂ€rdata har samlats in frĂ„n artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella omrĂ„det. Referensramen behandlar följande omrĂ„den; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framvĂ€xt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrĂ„gan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

Ord mot ord: hennes skuld, hans f?rklaringsb?rda En analys av samtyckeslagen utifr?n feministisk teori och i ljuset av r?ttss?kerhet

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->