Tidigare forskning visar att det finns bristfällig information gällande kunskap och förebyg-gande av ätstörningar. Dessutom har det skett en gradvis ökning av ätstörningar bland kvinnor på senare år, vilket styrker denna studiens relevans. Syfte med denna studie var att undersöka elittränares uppfattningar om och syn på ätstörningar bland kvinnliga simmare. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elittränare i simning. Intervjuerna utfördes baserade på en intervjuguide innehållandes fyra teman: allmänna frågor, uppfattning om ät-störningar, fysiska egenskaper samt förebyggande av ätstörningar.

I dagens kommunikationssamhälle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag går säkert för en kris vilket gör att det måste vara förberett. Krishantering är ett organiserat sätt för att företaget ska kunna fungera så normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprätta en beredskap och minimera de risker som är förenade med verksamheten. Kriskommunikationen är en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 2002 med avgränsningen Teknisk försörjning, transporter och transportanläggningar samt Hantering av farliga ämnen..

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Examensarbetet har genomförts på Hilton Food Group, Sverige AB (HFG Sverige) i västerås. Uppgiften var att göra en förstudie som utreder möjligheten att automatisera slutförpackningsprocessen av komsummentförpackat kött (kpk) på företaget och är en del av projektet Robot till tusen. Projektet drivs av Robotdalen i syfte att öka tillväxten hos små- och medelstora företag i Mälardalen med hjälp av robotisering. Målet med examensarbetet var att ta fram förbättringsförslag och ett genomtänkt beslutsunderlag med framtagna koncept för automatiseringen av slutförpackningsprocessen. De prioriterade koncepten skall möjliggöra en besparing av personalresursen.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

I uppdrag av Kungälvs kommun har en kartläggning gjorts mellan olika kommuner inom Bohuslän samt Göteborg som senare ska fungera som planeringsunderlag för kommunen. Kartläggningen bygger på ett frågeformulär som har skickats till kommunerna Göteborg, Tanum, Öckerö, Tjörn, Orust, Strömstad, Lysekil, Sotenäs och Kungälv. Innan frågeformuläret skickades in gjordes en omfattande litteraturstudie om kommunernas hantering av sjöbodar.Utgångspunkten med kartläggningen har varit att ta reda på hur kommunerna hanterar sina sjöbodar, med avseende på exempelvis deras upplåtelseformer, upplåtelsetider, avgifter, avtalsvillkor, användning och styrning med hjälp av detaljplan, bygglov och tillsyn, kommunens egna reflektioner på hur deras hantering fungerar m.m.Teoridelen består av allmän information om:- Sjöbodar, definitioner och användning.- Arrende, då den är en utav de vanligaste upplåtelseformerna för sjöbodar, med avseende på anläggningsarrende och lägenhetsarrende.- Hyra, är en annan form av upplåtelse som används i ett par kommuner.- Hur det kan fungera när kommunen äger marken som ska arrenderas- En gemensam sjöbodspolicy som tillämpas i ett fåtal kommuner.Resultatet är en sammanställning av den information som har tagits reda på genom frågeformulärens svar. Svaren från frågeformulären informerade bland annat om att det finns mellan 25 stycken till 1200 stycken sjöbodar i kommunerna och att upplåtelse av sjöbodar sker vanligtvis genom arrende men också till viss del genom hyra. Upplåtelsetiden brukar vara på ett år med automatiskt förlängning.

Problem: Nya företag är viktiga för en kommun. Kommuner arbetar dock väldigt olika när det gäller att hantera nya företagsetableringar. Vissa kommuner arbetar mer aktivt medan andra är mer passiva och ambitionerna skiljer sig starkt åt mellan dem. Företagen har ofta fler alternativa etableringsorter. En kommuns bemötande och service spelar stor roll vid en etablering.Syfte Syftet med denna utredning är att ta fram en guide för hur en kommun bör hantera företagsetableringar.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett begränsat antal kassaanställda påverkas av och hantera det emotionella arbete som de ställs inför. Jag ville se vad informanterna kunde berätta om kollegor hjälper varandra eller om emotionell hantering är något som den anställde ställs inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas på Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag även grundat min undersökning på forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanställda. Min studie visar att de emotionella kraven på kassaanställd servicepersonal är höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anställdas känslouppvisning.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde och medförde stora förändringar gällande värderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istället för tidigare rådande avskrivning. Eftersom det är svårt att fastställa värdet på goodwill då det inte finns någon likvid marknad för tillgången erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfärdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rättvisande bild av goodwillens underliggande värde.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Studiens problemområde handlar om konflikthantering och är en undersökning som behandlar hur sju lärare förhåller sig till fenomenet ute på fältet. Urval av ämnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för läraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lärare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien är att ta reda på om det används några eventuella konfliktmodeller i skolan utifrån lärares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvägagångssätt att samla material på är den kvalitativa ansatsen enkätundersökning. Fem grundskolor i Västra Götaland kontaktades genom email, lärarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrån tidigare forskning.

Användandet av datorn i vardagen har gjort att behovet av att lagra data har ökat med 100 % varje år. Den exponentiella ökningen av information beror mestadels på det ökade användandet av Internet . För att hantera mängden av data så måste IT-enheter börja fundera på att centralisera sin datalagring. I rapporten ges det en beskrivning på nätverkteknologier och kriterier för hantering av datalagring. För att beskriva verkligheten intervjuades två medelstora organisationer som har infört nätverkslagringslösning.

Ma?let med studien a?r att underso?ka vilka konsekvenser tillva?xt har pa? sma?- och mellanstora fo?- retags ICT-system samt hur de bo?r ga? till va?ga fo?r att hantera de problem som uppsta?r. Genom en fallstudie har det framkommit att snabbt va?xande organisationer prioriterar vinstgi- vande processer. Allt fo?r ofta bortprioriteras ICT-systemen och till fo?ljd av detta blir ett ineffek- tivt arbetssa?tt en stor kostnad.Denna fa?ltstudie bevisar va?r tes om prioritetshandlingar och ineffektivitet samt leder till en stra- tegisk plan fo?r hur en organisation ska sammanla?nka sitt aktivitetssystem med deras ICT-system med hja?lp av gemensam inriktning fo?r ICT- samt affa?rsstrategier..