Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet kring medling med anledning av brott bedrivs och Àr organiserat i en mellanstor kommun. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet. Hur Àr kommunens medlingsverksamhet organiserad?Hur arbetar Äklagare och polis med medling i kommunen? Finns det ett fungerande samarbete mellan dessa tre parter och hur ser det i sÄ fall ut? Finns det nÄgon skillnad i de olika myndigheternas Äsikter angÄende teorier om straff och pÄverkar dessa i sÄ fall arbetet kring medling?Med hjÀlp av en kvalitativ metod, dÀr öppna intervjuer har anvÀnts, sÄ har uppsatsens syfte kunnat besvaras. Fyra respondenter valdes ut och de representerar medlingsverksamhet, polis, Äklagare samt brottsoffer.

Uppsatsens titel Resurser i nĂ€tverk ? organiserade respektive spontana nĂ€tverks roll för smĂ„företag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poĂ€ng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord SmĂ„företag, innovationer, lansering, nĂ€tverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa och jĂ€mföra hur smĂ„företag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nĂ€tverk vid lanseringen av en innovation. Metod DĂ„ uppsatsens syfte Ă€r av beskrivande och förklarande karaktĂ€r, Ă€r forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar innovationer, lansering och nĂ€tverk.

Syftet med denna rapport Àr att samla in sÄ mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det Àr med mÀnniskohandel, och just handel med kvinnor. Med hjÀlp av denna kunskap som vi förskansar oss pÄ detta omrÄde ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjÀnst kan tÀnka pÄ att göra vid pÄtrÀffandet av utlÀndska kvinnor som prostituerar sig hÀr i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in pÄ varför man vÀljer att ?handla med mÀnniskor?. Vi har tittat nÀrmare pÄ Strainteorin som Merton skrev pÄ 30-talet.

Den svenska regeringens intentioner Àr att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hÀlsa. Arbetsmiljön som framgÄngsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kunskapsmÀssiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. MÄlstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie Àr att undersöka de smÄ företagens arbetsmiljö- och hÀlsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hÀlsoarbete.

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva mÀnniskor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fÄtt kÀnnedom om sin diagnos. För att kunna förstÄ och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillÀmpats.För att kunna förstÄ och förklara förÀndringsprocessen som pÄgÄr inom en individ som har fÄtt kÀnnedom om att han Àr HIV-positiv sÄ har vi tillÀmpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen sÄ har vi intervjuat personer som vi fÄtt kontakt med via intresseorganisationer och olika nÀtforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gÄtt igenom krisbearbetning av HIV har förstÀrkt sina livsplaner och förtydligat de mÄl som han hade före kÀnnedom. Vi kan alltsÄ argumentera för att HIV har förstÀrkt deltagarnas livsformsideologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats pÄ samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men hÀr har ett ovÀntat resultat uppenbarats.

Det Ă€r svĂ„rt för kvinnor att nĂ„ högre positioner i samhĂ€llet och det behövs sĂ€rskilda utbildningar, och sĂ€rskilda verktyg, för att kvinnor ska fĂ„ likvĂ€rdiga möjligheter som mĂ€n att bli chefer. LuleĂ„ tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fĂ„tt ökade sociala nĂ€tverk och/eller karriĂ€rmöjligheter? Är mentorskap och nĂ€tverksbyggande verktyg som kan förbĂ€ttra kvinnors karriĂ€rmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nĂ€tverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nĂ€tverk i samband med utbildningen.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmÀrksamhet med hjÀlp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete Àr att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka anvÀndandet av trafikljusmodellen med betoning pÄ det specialpedagogiska omrÄdet. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mÄl och innehÄll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjÀlp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska fÀrdigheter som behövs för att pÄ ett bra sÀtt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsÀttningar för ett klassrumsklimat i vilket att lÀra ut och att lÀra in sker sÄ effektivt, positivt och innehÄllsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen anvÀnder man sig av olika signaler för nÀr eleverna kan rÄdfrÄga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar sjÀlvstÀndigt med sina uppgifter. En enkÀt angÄende anvÀndandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. BÄde pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade pÄ eleverna blev mera rÀttvis och att eleverna kunde koncentrera sig bÀttre pÄ uppgifterna.

Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations Är 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har pÄverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag nÀrmade mig problemformuleringen frÄn olika perspektiv. Studien omfattar dÀrmed en mÄngsidig kvalitativ analys av data frÄn bÄde styrdokument och intervjuer.Studien visar att det framförallt Àr de klassiska ?byrÄkratiska teoretiska? perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta pÄ hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som Àr avsedd för unga tjejer. Jag vill ocksÄ anlÀgga ett tidsperspektiv för att se om det skett nÄgon förÀndring över tid och hur den i sÄ fall ser ut. Empirin utgörs av texter frÄn tidningen FRIDA frÄn 1983 och 2008. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Syftet med detta examensarbete Àr att med hjÀlp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen anvÀnder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgrÀnsa oss gick vi frÀmst in pÄ anvÀndandet av ABC-ytor, butikslayout och fÀrgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vÄr studie pÄ modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stÀmmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fÄngar kunders uppmÀrksamhet i butik. Vi beskriver Àven vilka olika layouter en butik kan anvÀnda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Syfte:Syftet Àr att undersöka organisationsförÀndringar som kan behövas hos gymnasieskolor medgymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund.Gymnasieutredningen stÀller mÄnga gymnasieskolor inför stora förÀndringar, bland annat sÄÀndras fokus och nÀringslivet intrÀder pÄ ett mer organiserat sÀtt pÄ skolans arena genomprogramrÄd och nationella rÄd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheternaatt ha specialutformat program och lokala kurser begrÀnsas kraftigt. Det intressanta Àr dÄ attundersöka hur dessa förÀndringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta föratt kunna nÄ intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer attbehövas?Teori:Jag har anvÀnt en organisationsteoretisk modell som grund.Metod:Materialet har samlats in genom intervjuer av nÄgra personer som har skrivit remisser tillgymnasieutredningen.