Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS Àr att den gÄr i skov och Àr oförutsÀgbar. Prognosen Àr mycket individuell och svÄr att förutse pÄ grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS Àr den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS.Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och ett induktivt arbetssÀtt.Resultat: GenomgÄende i resultatet Äterkommer det att oförutsÀgbarheten som Àr förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten Àr stora faktorer som pÄverkar patienternas upplevelser av MS.

Syftet för detta examensarbete Àr att ta reda pÄ om musikundervisningen i grundskolan har förutsÀttningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsÀttningar och behov. ForskningsfrÄgorna Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklÀrares uppfattningar. Samt vilka förutsÀttningar som beskrivs som centrala för att lÀraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsÀttningar samt göra rÀttssÀkra individuella bedömningar. UtgÄngspunkten i studien Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklÀrarna som Àr med i undersökningen arbetar pÄ 12 skolor i fyra kommuner i Ärskurs 2-9.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka de mÄlchanser som skapades under cupspelet i VM 2006 och analysera vilka som var mest effektiva, d.v.s. oftast resulterade i mÄl och varför.För att besvara syftet anvÀndes följande frÄgestÀllning:? Vilka typer av mÄlchanser leder oftast till mÄl och Àr dÀrmed mest effektiva?MetodStudiens datainsamlingsmetod har varit observation av 16 fotbollsmatcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 2006. Matcherna Àr inspelade pÄ DVD frÄn SVT:s och TV4:s TV-sÀndningar. Varje mÄlchans har analyserats och kategoriserats och förts in i ett analysschema bestÄende av tio kategorier.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Denna studie Àr gjord med syfte att ta reda pÄ vilken nytta lÀrare, för elever i de yngre Äldrarna, anser att elever i Ärskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet Àr att elever i Ärskurs 1-2 har svÄrt att förstÄ sin IUP och det har varit utgÄngspunkten för min studie. Studien lyfter fram lÀrares Äsikter och erfarenheter gÀllande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmÄga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gÀllande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder pÄ att den största nyttan med IUP för elever i Ärskurs 1-2 Àr samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lÀrande och förstÄelse av den egna lÀrprocessen. För att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som anvÀnts i studien Àr Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Att grÀva dÀr man stÄr Àr en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för mÄlsÀttningar och vad de vill förÀndra. Intervjuer ifrÄn Ätta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrÄn sex olika mÄlsÀttningar: skapa forum, politisk förÀndring, att grÀva dÀr man stÄr, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras tvÄ olika nivÄer som utövarna verkar pÄ: en samhÀllelig och en individuell nivÄ. Metodens potential att förÀndra och utövarnas mÄlsÀttningar förstÄs sedan i tolkningsdelen med hjÀlp av forskning pÄ omrÄdet som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras ocksÄ till svenska förhÄllanden..

Finns det ett samband mellan den individuella sjÀlvkÀnslan och den kollektiva sjÀlvkÀnslan? Har kön och studieinriktning betydelse för sjÀlvkÀnsla, sÄvÀl som den individuella som den kollektiva? Studien Àr gjord som en kvantitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter, bestÄende av Som Jag Ser Mig SjÀlv (Irhammar & Birgerstam) som mÀter sjÀlvkÀnsla pÄ individnivÄ med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mÀter den kollektiva sjÀlvkÀnslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frÄgor, medan det andra innehöll 16 frÄgor. Totalt deltog 60 försökspersoner hÀmtade frÄn ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i tvÄ samhÀllsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.