Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring dÄ litteraturen kring detta fortfarande Àr vÀldigt begrÀnsad.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÄ vi ansÄg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret pÄ hur företag resonerar kring sina sponsringsÄtgÀrder. Vi började med att studera den tillgÀngliga litteratur som vi fann bÄde i bibliotek och i databaser, för att sedan jÀmför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. VÄr avgrÀnsning gjorde urvalet av respondentföretag vÀldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade vÄra preferenser vÀl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet.Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig Ät, dock var kÀrnan i deras definition densamma. Vi tror Àven att sponsring inte skall anvÀndas i alla sammanhang. IstÀllet bör företag noggrant övervÀga vilka personer och events som varumÀrket vill bli förknippade med, vilket stÀrker företagets profilering hos deras respektive mÄlgrupp.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika former av belöningssystem anvÀnds för att öka motivationen hos sÀljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anstÀllda i sÀljande företag.Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjÀlp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sÀljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsÀljning. Vi valde att först gÄ igenom befintliga teorier för att skapa en förstÄelse för Àmnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssÀttet.VÄra slutsatser Àr att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem Àr fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullstÀndigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag Àr omöjligt att sÀga, och det Àr upp till företaget sjÀlvt att utvÀrdera vilken lÀmplig mix utav belöningar som Àr bÀst lÀmpad för det specifika företaget..

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebÀr att alla elever i skolÄren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute pÄ fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den anvÀnds i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frÄgan för oss har varit att ta reda pÄ om lÀrarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid frÄn undervisningen eller om det Àr ett hjÀlpmedel. VÄrt resultat visar att de intervjuade lÀrarna tyckte att frÄn början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lÀrarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Denna studie behandlar relationen mellan jÀmstÀlldhet pÄ samhÀllsnivÄ och individuell subjektiv hÀlsa genom att korrelera data frÄn 23 europeiska lÀnder. Materialet erhÄlles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utstrÀckning individuell hÀlsa i allmÀnhet och de olika könen i synnerhet pÄverkas av samhÀllets jÀmstÀlldhetsgrad utförs linjÀr sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hÀnsyn till andra tÀnkbara komponenter som kan tÀnkas pÄverka relationen dÀr emellan.

Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska Àmnen och Àmnet idrott och hÀlsa samt belysa lÀrares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielÀrare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer anvÀnts. Vid observationerna anvÀndes ett idrottspsykologiskt mÀtinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lÀrare observerades vid sex tillfÀllen, tre gÄnger i det teoretiska Àmnet och tre gÄnger i Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lÀrare för att ta reda pÄ hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstÀmmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar pÄ att individuell respons Àr mest framtrÀdande i lÀrarnas teoretiska Àmnen.

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

Bakgrund: MÄnga patienter drabbas av smÀrta och obehag efter operationer. SmÀrtbedömning kan försvÄras av exempelvis brist pÄ kommunikation hos vÄrdpersonalen och attityder hos vÄrdpersonal och patienter. Vid utvÀrderingen av effektiviteten av omvÄrdnaden Àr smÀrtlindring och smÀrthantering viktiga begrepp. SmÀrtupplevelser Àr subjektiva och unika för varje patient. DÀrför krÀvs individuell omvÄrdnad vid postoperativ smÀrta.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.