Syftet med uppsatsen Àr att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lÀrarelever i en svensk gymnasielÀrarutbildning pÄ distans vid Institutionen för lÀrarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: sjÀlvreflektion, reflektion kring lÀrandet, arbetssÀtt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden Àr en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lÀrarelever dÀr hÀlften vardera har natur- respektive vÄrdvetenskaplig Àmneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som Àr lÀrande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhÀllets marknadsanpassade ideologi förvÀntar sig.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & PÀr Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron pÄ rationella förvÀntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsÀtten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrÄgasÀtter synsÀttet om att marknadens aktörer agerar rationellt. VÄr studie bidrar med en jÀmförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta Àr intressant eftersom mÄnga privatpersoner vÀljer att spara i fonder och stÀller dÀrmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Vilken grundlÀggande idé utgÄr vi ifrÄn nÀr vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser fÄr detta för synen pÄ individen, individen i samhÀllet samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte Àr en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena vÀrderingar. .

Uppsatsen syftar till att skapa en större förstÄelse för hur omorganisationer pÄverkar de anstÀlldas instÀllning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anstÀlldas arbetsengagemang för att pÄ det sÀttet uppnÄ en högre produktivitet.Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har ocksÄ kompletterats med en teoretisk referensram utifrÄn det empiriska materialet. Den bÀrande teoretiska ramen utgÄr ifrÄn Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.Resultatet frÄn studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha pÄverkat de anstÀlldas arbetssituation i nÄgon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen.

Denna studie Àmnar undersöka hur den reella makten över ett omrÄdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nÀtverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pÄgÄende nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga kÀllan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nÀtverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet anvÀnds som ett verktyg för att forma det fysiska rummet.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Beslutsprocesser Àr ett vanligt Äterkommande inslag i varje mÀnniskas liv. Att fatta ett beslutÀr ocksÄ nÄgot som inte helt sÀllan Àr förknippat med vissa svÄrigheter. Olika krav pÄbeslutsfattaren Àr ofta nÀrvarande, och kravet att handla rationellt Àr inte ovanligt. Men vadinnebÀr det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstÄ oss pÄbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.