På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Partnering är ett relativt nytt begrepp i byggbranschen med stora likheter i det som kallassamverkansentreprenad, men även i ersättningsformen löpande räkning med tak. Tanken är attkringgå onödiga konflikter och få ett konstruktivt samarbete mellan parterna i byggprocessen.Detta görs genom att man skapar en ny organisation byggd på förtroende och gemensammamålsättningar för att uppnå goda resultat i projektet. Detta ska resultera i attkompetensutnyttjandet optimeras och att man i och med den öppna ekonomin får en braöverblick på kostnader och resurser. Förhoppningsvis ska detta samarbete ge beställaren enbättre produkt till ett lägre pris.Det finns mycket erfarenhet, både från utlandet, men även inom Sverige om hur ettpartneringsamarbete ska bli framgångsrikt. NCC är en av de stora aktörer som helhjärtatsatsar på att driva och utveckla partnering.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns språk och hur pedagogernas syn på kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om språk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn är nyfikna och flitiga aktörer som vill lära sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktär med fokus på observationer och intervjuer. Utifrån studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts på samma förskolor.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som gått individintegrerat har upplevt sin skolsituation. Särskilt fokus läggs på elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker även hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. Frågeställningar: ? Hur upplever eleverna själva individintegreringen jämfört med placeringen i särskolan? ? Hur upplever lärare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt läroplanen för den obligatoriska särskolan.

Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval.Metod ? 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl.Huvudresultat ? I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva vilka behov som de intagna på anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet är vidare att belysa om socialtjänsten och kriminalvården erbjuder tillräcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.Frågeställningar: ? Vad har de som skall slussas ut från anstalt för behov av hjälp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut från anstalt, möjligheten att få den hjälp och det stöd av kriminalvården och socialtjänsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvården och socialtjänsten i arbetet med utslussning av intagna från anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning från anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivård, anstalt och socialtjänst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjänstens och kriminalvårdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfälligt.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass.

Bakgrund: En psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sätter barnperspektivet i centrum för att ta reda på om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och även Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lärande, utveckling och välbefinnande på fritidshem. Vi utgår ifrån tre frågeställningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter? Undersökningen består mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet består av information från elva informanter varav fyra fritidspedagoger, två rektorer, en kulturutvecklare på grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare på kulturförvaltningen och tre kulturarbetare på olika kulturinstitutioner i Malmö.