Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

NÀr fritidspedagogen kom in i skolan blev det enligt tidigare forskning i hög grad pÄ lÀrarnas villkor. Fritidspedagogerna pekades ut som hjÀlplÀrare. Hur Àr det idag, tio Är senare? I denna uppsats presenteras en observationsstudie av tvÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Det visar sig att arbetsinnehÄllet varierar mycket.

Depression hos Àldre har blivit ett stort hÀlsoproblem. Idag Àr depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland Àldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos Àldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda pÄ sjuksköterskans svÄrigheter och möjligheter i att identifiera depression hos Àldre.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att gÄ vidare med resultat frÄn en kandidatuppsats (Westling, 2013) gÀllande opastöriserade franska mögel- och kittostar genom att undersöka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna innehöll. API 20E anvÀnds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utmÀrkt identifiering av 40 analyserade isolat frÄn de fyra ostarna, nÀmligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Inga skillnader mellan de identifierade arterna vad gÀller inverkan pÄ smak- och doftupplevelser hos opastöriserade franska mögel- och kittostar gick att urskilja med tillgÀnglig sensorisk data frÄn kandidatuppsatsen (Westling, 2013). UtifrÄn denna magisteruppsats rÀcker det inte med att dofta pÄ ostarna för att sÀkerstÀlla hygienisk kvalitet, ytterligare undersökningar behövs för att kunna identifiera vilka Enterobacteriaceae-arter de innehÄller.

Syftet med studien var att undersöka sjÀlvförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketrÀnare och en kontrollgrupp. En webbenkÀt med manliga medlemmar pÄ dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar pÄ dessa forum som varken styrketrÀnade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda Ät gÀllande social fysisk Ängest eller sjÀlvförtroende.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra elever i Är 8 upplever tiden i skolan. Arbetet bestÄr av tvÄ delar; en litteraturstudie, samt en liten empirisk undersökning över elevernas upplevelser av tiden i skolan. Resultatet visar att eleverna kopplar samman sina upplevelser av tidens skiftande hastighet med kÀnslor och vÀrderingar. Tiden upplevs gÄ snabbt nÀr tiden Àr fylld med meningsfulla aktiviteter, samt gÄ lÄngsamt nÀr nÄgot upplevs mindre meningsfullt eller trÄkigt. Tidsorganisationen i skolan och skoldagen upplevs av de flesta eleverna som lÄng, trÄkig och stressande.

Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma hur lÀrare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter ocksÄ fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstÄr.Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielÀrare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jÀmförelse av den litteratur jag tagit del av och lÀrarnas svar. Resultatet visar att konflikter Àr vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid ocksÄ ökat. Det stÄr ocksÄ klart att konflikthantering borde övervÀgas som en del av lÀrarutbildningen..

Dagens hÀlsoproblem bland barn och ungdomar Àr i allt större utstrÀckning av socialmedicinsk karaktÀr och krÀver dÀrför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssÀtt. SkolhÀlsovÄrden har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att frÀmja hÀlsa, och dess roll inom skolan har dÀrigenom förstÀrkts. Skolans psykosociala miljö och sÀtt att bemöta elever och förÀldrar Àr viktiga instrument i hÀlsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att frÀmja hÀlsa inom skolhÀlsovÄrden. Denna kunskap kan skolsköterskan anvÀnda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhÀlsovÄrden.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur kontakten mellan invandrarförÀldrar och deras barns skola fungerar. Jag har i mitt arbete utgÄtt frÄn invandrarförÀldrarnas synvinkel. Den litteraturstudie som ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör lagar, flyktinginvandring och mottagande av invandrare i Sverige, skolan i Sverige samt skolan i andra lÀnder. Undersökningen bestÄr av intervjuer med fem invandrarförÀldrar. Intervjuerna Àr analyserade ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löpande text.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.