Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angÄende höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts pÄ tvÄ skolor i Ärskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B Àr en större skola utan profil. Syftet med arbetet Àr dels att kartlÀgga elevers förestÀllningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med Àmnet i skolan för att fÄ en god lÀrandemiljö.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilken kÀnnedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansÄg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom anvÀndes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger pÄ en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kÀnnedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagslÀget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssÀtt sominnebar att de i första hand utgick frÄn att anpassa miljön pÄ förskolan och inte innehÄllet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen Àr att merinformation och kunskap mÄste nÄ ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna fÄ det individuella stöd de har rÀtt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhÄller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom Àmnet. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer dÀr fusk betraktas mer förstÄeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tÀnkas inverka pÄ eventuella fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? frÄn Är 2010, kan Àven gymnasieelever bli avstÀngda frÄn skolan pÄ grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar.

SammanfattningI denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande Àr, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan fÄ. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hÀlsa. Det Àr ocksÄ utifrÄn den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades.

Idag Àr bedömning nÄgonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lÀrarnas vardag i skolan. VÄr uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lÀrare pÄ lÄgstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i skolan ser pÄ bedömningsarbetet och vilka metoder de anvÀnder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare har vi fÄtt svar pÄ frÄgorna: Vilken syn har lÀrare pÄ bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder anvÀnder lÀrare sig av i bedömningen? Resultatet i studien visar att lÀrarna upplever bedömningsarbetet som vÀldigt tidskrÀvande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för bÄde dem, eleverna och förÀldrarna.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

Den hÀr studien har som syfte att belysa valet av skola utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med förÀldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tÀnkt angÄende valet.Studien Àr genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer pÄ en fristÄende skola. Valet av skola bygger pÄ att denna skola Àr nystartad och dÀrmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde Àven skolan eftersom den inte har nÄgon religiös profil. En sÄdan profil skulle inte vara relevant för vÄr studie pÄ grund av att det dÄ ligger religiösa vÀrderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssÀttet pÄ skolan.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslÄnga lÀrandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, förÀldrars och pedagogers kÀnslor och tankar kring inskolningen. Barn och förÀldrars rÀtt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet Àr att vi vill skaffa oss den kunskap som krÀvs för att kunna ge barn och förÀldrar den start i förskola och skola som de har rÀtt till.

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhÄlla riskjusterad överavkastning pÄ den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mÄtt som baseras pÄ graden av periodiseringars storlek. Detta dÄ tidigare forskning visar pÄ att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan pÄ bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvÀrderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettÄrig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehÄllande bolag med en lÄg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehÄllande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de tvÄ portföljerna, testas huruvida det gÄr att erhÄlla riskjusterad överavkastning genom anvÀndandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder pÄ att strategin Àr framgÄngsrik betrÀffande identifiering av förvÀntat köpstarka aktier, men att den dÀremot misslyckas med att sÀrskilja svaga aktier..

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

Syftet med detta arbete Àr att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frÄgan bestÄr utav vÄrdnadshavare och lÀrare. Arbetet kommer att skildra vad vÄrdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gÄ till. Det tas Àven upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete Àr Àven att se vad de olika styrdokumenten sÀger om utvecklingssamtal.