Denna uppsats Àmnar öka förstÄelsen för vad som gör att en del platser Àr trygga och andra platser Àr otrygga med utgÄngspunkt i fyra av Malmös bostadsomrÄden. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gÀng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som frÀmst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i omrÄden med majoriteten individer av utlÀndsk bakgrund.

UndernÀring förekommer bÄde inom sjukvÄrd och inom omsorg. Det Àr sjuksköterskans uppgift att identifiera nÀringstillstÄnd och det kan göras genom antropometriska mÄtt och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades pÄ 15 artiklar. Det Àr vanligt inom omvÄrdnad att personer Àr undernÀrda eller Àr i riskzonen för att drabbas av undernÀring.

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bÀttre rykte. Vi har fÄtt antydningar om att det finns ett stort intresse frÄn skolan och förÀldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. TyvÀrr har polisen i dagens lÀge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgÄ dessa önskemÄl.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket pÄ mÄluppfyllelse och det lÀggs resurser pÄ de elever som riskerar att inte nÄ mÄlen. Men de elever som istÀllet har en sÀrbegÄvning, vilken stöttning fÄr de i sitt lÀrande och utveckling. Varje elev har idag rÀtt att utvecklas utifrÄn sin egen förmÄga och utgÄngspunkt, men gÀller det Àven de sÀrbegÄvade eleverna som redan befinner sig lÄngt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elevers behov och hur lÀrarna uppfattar sin förmÄga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet Àr att studera hur lÀrare uppfattar begreppet sÀrbegÄvade elever samt sin egen förmÄga att stödja sÀrbegÄvade elever i skolan.FrÄgestÀllningar:1.Hur uppfattar lÀrare begreppet sÀrbegÄvade elever?2.Vilka erfarenheter och instÀllningar har lÀrare till sÀrbegÄvade elever i skolan?3.Hur ser lÀrarna pÄ sin egen förmÄga att stimulera sÀrbegÄvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan sÄ valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frÄgorna för intervjuerna fick deltagande lÀrarna inte i förvÀg studera.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Min tanke med mitt arbete var att ta reda pÄ om det fanns ett behov av att ta fram ett nytt ÄtgÀrdsprogram pÄ skolan enligt mina kollegor och ledningen. Dessutom ville jag presentera ett alternativt ÄtgÀrdsprogram som jag kallar Handlingsprogram, helt i linje med Lösningsinriktad pedagogik. Jag har intervjuat tre av mina kollegor samt en person ur ledningen, jag har gjort en nulÀgesanalys och jag har sökt information runt den lösningsinriktade pedagogiken i böcker för att finna teorier om hur jag ska utforma mitt handlingsprogram. Resultatet blev att vi hade ett behov av ett nytt ÄtgÀrdsprogram och jag har skapat ett handlingsprogram som vi kommer att införa pÄ skolan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs 7 och 8 anser att hÀlsa Àr och hur de upplever att de arbetar med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: Varför och hur vill eleverna arbeta med Àmnet, hur upplever de att de arbetar med hÀlsa i Àmnet idrott & hÀlsa och vilken innebörd har ordet hÀlsa för eleverna? Studien lÀgger fokus pÄ elevers personliga tankar om begreppet hÀlsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd pÄ idrott och hÀlsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkÀter som besvarades av 49 elever pÄ den egna VFU-skolan. Studien Àr av en kvantitativkaraktÀr dÄ urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Vi Àr tvÄ blivande pedagoger som lÀser pÄ LÀrarutbildningen i Malmö. Genom vÄr verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fÄtt uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill dÀrför fördjupa oss i Àmnet. VÄr studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har pÄ barnet och barngruppen. Vi vill Àven undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage pÄverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

AbstractVÀxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Ansvaret för skolan ? en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektivAuthor: Hanna JanssonSupervisor: Conny JohannessonThe aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991..

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

Syftet med studien var att identifiera instÀllningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi Àven uppmÀrksamma hur elever stÀller sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset vÀcktes efter att ha mÀrkt problematik och stort motstÄnd kring vegetarisk mat i olika skolor efter vÄra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hÄllbarhetsperspektiv med fokus pÄ miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och Àven hur mÄnga dagar i veckan som de skulle kunna tÀnkas Àta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömÄl vid arbete med skolmÄltider.Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter som delades ut till 120 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gÀllande instÀllningar visar att en majoritet av respondenterna Àr medvetna om vilken pÄverkan vÄra matval har pÄ exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur barn tÀnker kring konflikter i skolan. Genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer i Är tre, har vi fÄtt fram hur barn tÀnker om konflikter och konfliktlösning, detta för att fÄ fram ett barnperspektiv.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring Àmnet.I metoddelen beskrivs hur vi har gÄtt tillvÀga i studien. Vi har anvÀnt oss av videofilm för att fÄ barnen inspirerade till att diskutera Àmnet konflikter, utifrÄn filmen har vi utarbetat intervjufrÄgor.I resultatet har vi kommit fram till att barn har mÄnga erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lÀra sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har Àven framkommit olika konkreta förslag pÄ vilka sÀtt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det Àr viktigt att kunna hantera och lösa konflikter pÄ bra sÀtt..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mÀtningar för att fÄ indikationer pÄ om nÄgot behöver ÄtgÀrdas eller förbÀttras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i sÄ fall vad. För att genomföra mÀtningar av dessa kostnader krÀvs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstÄr. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlÀgga information för mÀtning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ ett företag med hjÀlp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrÄn den genomförda undersökningen och som Àr tÀnkt att underlÀtta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmÀtningar.