Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgĂ€rd Syfte: Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka vilka förĂ€ndringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde lĂ€raren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bĂ€ttre. Fyra frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjĂ€lpmedel kan man anvĂ€nda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen sĂ„ att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur pĂ„verkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och lĂ€raren göra för att ge rĂ€tt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lĂ„ng vĂ€ntetiden Ă€r innan en utredning görs och en diagnos stĂ€lls?? Metod: Den metod som anvĂ€ndes var en kvalitativ intervjustudie med tvĂ„ lĂ€rare och tvĂ„ specialpedagoger pĂ„ grundskolan. Ett frĂ„geformulĂ€r har anvĂ€nts, anpassat till de bĂ„da lĂ€rarkategorierna, men utrymme har lĂ€mnats för förtydligande och följdfrĂ„gor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rĂ„der i skolan vad gĂ€ller utredning och Ă„tgĂ€rder, men Ă€ven att lĂ€rare saknar kunskap om hur de ska upptĂ€cka och underlĂ€tta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbĂ€ttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lĂ€rarna, kortare vĂ€ntetid för utredning, adekvata Ă„tgĂ€rder, samt ett specialpedagogiskt team pĂ„ skolorna som Ă€ven kan handleda personalen. DĂ„ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Ă€ven för elever med sĂ€rskilda behov som dyslexi..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ den sÄ kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrÄn de förhÄllningssÀtt och synsÀtt som finns i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv pÄ en skola för alla. Skolans styrdokument strÀvar mot en integrerad skola dÀr alla elever skall kunna gÄ tillsammans, samtidigt som varje elev skall fÄ utvecklas och lÀra efter sin egen förmÄga. Detta krÀver stora kunskaper hos lÀrarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar pÄ brister i kompetensen hos lÀrare och Àven i lÀrarutbildningen.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, Àven om informanterna menade att de saknade kunskap sÄ berÀttade de nÄgot annat, vilket visade pÄ en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgÄngsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, förÀldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Arbetet handlar om hur elever lÀr sig genom leken i klassrummet. Arbetet tar upp bÄde elever och lÀrares syn pÄ lÀrande genom lek..

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Detta examensarbete handlar om nÄgra elever med utlÀndsk bakgrund och deras attityder till det engelska sprÄket. Jag intervjuade sex elever och fann att tvÄ av sex elever lÀser texter pÄ engelska pÄ fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat sprÄk Àn svenska, engelska och modersmÄlet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehÄlla mer konversation, grammatik och översÀttning. Jag intervjuade ocksÄ tvÄ lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ engelskundervisning pÄ en mÄngkulturell skola.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att belysa modersmÄlslÀrares uppfattningar om hur tvÄ skolors sÀtt att organisera modersmÄlsundervisning pÄverkar elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i modersmÄl samt elevers motivation att lÀra sig det egna sprÄket och kulturen och hur detta avspeglar sig i sjÀlvbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmÄlslÀrare pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmÄlsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmÄlsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvÄsprÄkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar pÄ att modersmÄlslÀrarna pÄ skola A finner det vara svÄrt att nÄ alla kursmÄlen med skola A:s nuvarande organisationsform. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola B anser att den tvÄsprÄkiga undervisningsformen bidrar till en positiv mÄluppfyllnad för eleverna. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola A menar modersmÄlsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter pÄ elevernas motivation att lÀra sig sprÄket och kulturen, medan modersmÄlslÀrarna pÄ skola B upplever att eleverna pÄverkas positivt i sin drivkraft att lÀra sig sprÄket och kulturen.

I vÄr studie kommer vi att jÀmföra och analysera elevers sprÄksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska omrÄden anvÀnder sig av sprÄket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de fÄr i sitt första sprÄk. VÄrt syfte Àr att jÀmföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och omrÄden, tanken Àr att se hur deras flersprÄkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer nÀr de anvÀnder sig av sprÄket. För att nÄ vÄrt syfte har vi valt att intervjua flersprÄkiga elever pÄ tvÄ olika skolar som ligger i tvÄ olika socioekonomiska omrÄden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever frÄn vardera skola.  Det vi tolkat utifrÄn de resultat vi har fÄtt Àr att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn pÄ deras flersprÄkighet i de olika omrÄdena. Skillnaderna Àr att flersprÄkighetens betydelse i omrÄdena Àr olika dÄ de pÄ ena skolan ser att de kan anvÀnda sina kunskaper i mÄnga olika situationer i jÀmförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flersprÄkighet Àr begrÀnsad.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angÄende elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras kÀnsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser dÀrför att behovet av kunskap utifrÄn elevperspektiv Àr stort. Metoden som tillÀmpats i den hÀr undersökningen Àr kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser frÄn grundskola och sÀrskild undervisningsgrupp.

Synen pÄ och definitionen av lÀs- och skrivsvÄrigheter har varit omtvistad under flera Är. Vi examineras ut i en mÄngkulturell skola dÀr mÄnga elever Àr flersprÄkiga. Tanken vi fick var att det kanske Àr svÄrt att se om de eleverna har en lÀs- och skrivsvÄrighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. VÄrt övergripande syfte med denna uppsats Àr att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgÄ för att ge bÀsta möjliga hjÀlp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjÀlpmedel samt ett fÄtal observationer.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lÀrares erfarenheter av samarbete med vÄrdnadshavare avgrÀnsat till stöd i elevernas lÀxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lÀrares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt frÄn begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vÄr tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lÀrarna anser att det Àr viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring lÀxorna.

Sammandrag: Syftet med min undersökning Àr att pÄ tvÄ gymnasieskolor undersöka nÄgra verksamma svensklÀrares kunskap om och instÀllning till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Jag vill Àven belysa om svensklÀrarna och skolorna har nÄgon handlingsplan nÀr det gÀller hantering och bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med tre svensklÀrare och en speciallÀrare frÄn vardera skola. Resultatet visar att svensklÀrarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklÀrarna har nÄgon handlingsplan hur de skall gÄ till vÀga eller bemöta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.