Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Med detta arbete har vi försökt att fÄ en fördjupad kunskap om hur ett ÄtgÀrdsprogram kan se ut, pÄ vilka elever det görs och hur arbetet gÄr till nÀr man upprÀttar ett. För att fÄ förstÄelse för varför det ser ut som det gör idag har vi Àven tittat pÄ den historiska aspekten. Kortfattat kan man sÀga att ett ÄtgÀrdsprogram Àr som ett slags kontrakt dÀr skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mÄl som eleven ska ha nÄtt inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen Àr att sÄ mÄnga som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven sjÀlv, ska hjÀlpa eleven att nÄ mÄlen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvÀrdering.

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsÀngslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever pÄ högstadiet. KommunikationsÀngslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har ocksÄ beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever stÀlls inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde Ärskurs och deras sjÀlvrapporterade kommunikationsÀngslan vid muntlig kommunikation. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning, dÀr resultatet analyserades utifrÄn respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och lÀrare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar angÄende detta. Sedan Är 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag vÀrnar om elevernas rÀttigheter att behandlas likvÀrdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet pÄ respektive skola.Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med elever och lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

Denna uppsats syftar till att analysera pĂ„ vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvĂ€rdegrund och arbete mot krĂ€nkande behandling, utifrĂ„n en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frĂ„gestĂ€llningar Ă€r grunden till uppsatsens syfte:?PĂ„ vilka argument grundar skolan sin mĂ„lsĂ€ttning och likabehandlingsplan??Hur prĂ€glas skolans vĂ€rdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hĂ€nvisar skolan till i sina dokument??Är innehĂ„llet i dokumenten förenligt med den aktuella lĂ€roplanens vĂ€rdegrund??Hur framtrĂ€der konsekvenserna av förĂ€ldrars rĂ€tt till att vĂ€lja utbildning i dokumenten?Den metod som har anvĂ€nts Ă€r en systematiserande kvalitativ textanalys med mĂ„let att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstĂ„ det viktigaste i texternas innehĂ„ll.Resultatet visar att dokumenten Ă€r prĂ€glade av kristna vĂ€rderingar men Ă€ven demokratiskavĂ€rderingar som Ă€r förenliga med den aktuella lĂ€roplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgĂ€ller konfessionella skolors legitimitet.

I denna studie beskrivs arbetsprocessen för utvecklandet av en produkt, i detta fall en webbsida, vars syfte Àr att underlÀtta inlÀrningen av det svenska sprÄket för elever med svenska som andrasprÄk samt att underlÀtta kommunikationen mellan dessa elevers hem och skola. DÄ delar av webbsidan Àr pÄ elevernas modersmÄl Àr förhoppningen att möjliggöra integration mellan hem och skola. Denna produkt har arbetats fram genom att undersöka den teoretiska grund och bakgrund som finns för denna typ av webbsida och dess innehÄll samt att intervjuer av olika slag genomförts dÀr inspiration, idéer samt tips pÄ layout tagits emot. Webbsidan har genom en cirkulÀr utvecklingsprocess fÄtt sitt slutgiltiga innehÄll samt utseende. Detta innebÀr att efter varje delmoment i processen i form av bland annat intervjuer har nya perspektiv öppnats vilket har lett till utveckling..

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krÀvs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som anvÀndes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som Àr verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrÄn bakgrundslitteraturen.

Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och lÀroböcker och att genom intervjuer med elever och lÀrare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsÄg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn pÄ islam: massmediebilden, lÀrarnas undervisning och lÀroböckernas information. Flera metoder utformades dÄ de olika delarna krÀvde detta. Intervjuer genomfördes med lÀrare och elever pÄ en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De lÀroböcker som granskades Àr de som anvÀnds pÄ denna skola.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur pedagoger i de tidiga Ärskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poÀngterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det Àr ett vanligt problem inom dagens skola och mÄnga klasser har utagerande barn som pÄverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, dÀr jag stÀllt frÄgor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tÀnker pÄ, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrÄn studien visar pÄ att pedagogerna frÀmst poÀngterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

VÄr studie syftar till att studera tvÄ lÀrares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstÀmmighet. Studien genomfördes i tvÄ skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan Àr prisbelönt för sin sprÄksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar som ÀrHur skapar lÀrarna interaktionsutrymme för eleverna genom anvÀndning av slutna, öppna och autentiska frÄgor?, Vilken respons fÄr eleverna pÄ sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med sprÄkinriktning och en traditionell skola med avseende pÄ frÄga 1 och 2? Resultaten visar att lÀraren stÄr för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkÀnda betyg har rÀtt att söka en treÄrig gymnasieutbildning. Gymnasiet Àr en frivillig skolform som ger grundlÀggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhÀllsliv. Den svenska gymnasieskolan bestÄr sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, dÀr SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP) Àr det största. Ett av motiven bakom denna undersökning Àr att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte Àr att pÄ lokal nivÄ ta reda pÄ vilka faktorer som förstaÄrseleverna pÄ SP upplever har pÄverkat dem i valet av gymnasieutbildning.

Detta arbete har fokuserat pÄ hur undervisningen i ett genusperspektiv pÄverkar elever och lÀrare. Syftet var att undersöka lÀrare och elevers interaktion i helklassundervisning med avseende pÄ kön. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen var att studera hur lÀraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent pÄkallar negativ eller positiv uppmÀrksamhet för att fÄ kontakt med lÀraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen betrÀffande interaktion i helklass förekommer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lÀrare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lÀrare.Studien Àr uppbyggd av kvantitativ karaktÀr och har genomförts via en enkÀtundersökning pÄ en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever frÄn Är 9. I enkÀtundersökningen har jag utgÄtt frÄn följande huvudfrÄgor; kÀnner eleven nÄgon uppmuntran av lÀraren? Har eleven och lÀraren en relation dÀr de förstÄr varandra? KÀnner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillrÀckligt med stöd och trygghet frÄn sin lÀrare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till lÀraren?Resultatet visade pÄ att nÄgra större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lÀrare. DÀremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lÀrare som mer positiv jÀmförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.