Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet Àr att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivtrÀning och att bli korrigerade? För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi intervjuat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter delade vi Àven ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera pÄ sitt sÀtt.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka fel elever i Är 5 gör i matematik och vilka matematiksvÄrigheter de befinner sig i nÀr de kommer till vÄr skola i Är 6. För att ta reda pÄ det gjorde jag en kvalitativ innehÄllsanalys av 37 Nationella prov för Är 5 som eleverna genomfört pÄ vÄrterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgÄng definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvÄrigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartlÀggning av matematiksvÄrigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svÄrigheter bÄde utifrÄn det matematiska innehÄllet sÄ som talförstÄelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförstÄelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har Àven försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundlÀggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förstÄelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid berÀkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

VÄrt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av sÀrskilt stöd samt hur undervisningen sker i en sÀrskola. Syftet Àr att upptÀcka och belysa vilka redskap som pedagogen anvÀnder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gÀller för den specifika klassen. En kvalitativ metod anvÀnds i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vÄrt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jÀmförelse med om enbart observation hade genomförts. I analysen kommer vi att presentera material frÄn observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrÄn dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. FÀltstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde sÀrskilja Àr upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jÀmfört och kopplat till litteraturen. Begreppet ?en skola för alla? har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvÀrdig skolgÄng.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebÀr. Jag Àr Àven intresserad att ta reda pÄ om mobbning förekommer pÄ skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande ÄtgÀrder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst Àr ocksÄ en intressant aspekt som jag har undersökt. Den hÀr studien Àr en empirisk studie som Àr grundad pÄ individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att mobbning uppstÄr Àr att elever anmÀrker pÄ olikheter hos varandra. Att vara olik de andra Àr att avvika frÄn normen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvÄrigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsÀtt som rÄder pÄ skolorna nÀr det gÀller elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville Àven leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter. Vi genomförde en enkÀtundersökning med öppna frÄgor dÀr informanterna sjÀlv fick formulera sina svar.

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmÄlsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar tvÄ undersökningar som ger en bild av det granskade omrÄdet. Den första delen av undersökningen bestÄr av intervjuer med modersmÄlslÀrare, medan den andra delen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes med elever i Äk 6 och elever frÄn Äk 8 pÄ högstadiet. Hela studien utfördes pÄ en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmÄlslÀrarens roll inom modersmÄlsundervisning.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.