Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lÀgre brottslighet. För att fÄ reda pÄ om det finns ett samband dem emellan har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ en skola och besvarades av 61 elever i Ärskurserna 8-9. DÄ jag har analysera mitt resultat har jag anvÀnt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar Àmnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhÄllandevis fÄ (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jÀmförelsevis med tidigare presenterad forskning.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Uppsatsen behandlar synen pÄ lÀxor i dagens skola. Jag har undersökt om och varför vi har lÀxor i skolan. Varför vi har lÀxor Àr en frÄga som stÀndigt Àr i hetluften. Min huvudfrÄgestÀllning Àr: Behövs lÀxorna för att eleverna ska kunna nÄ kunskapsmÄlen i skolan? Jag har utifrÄn detta berört frÄgor behandlar elevernas syn pÄ lÀxor, om eleverna tycker att de fÄr utökade kunskaper av lÀxorna och om de tycker att de bör ha lÀxor.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och sÀrundervisning i idrottsÀmnet. Vad de tycker Àr bra och vad de tycker Àr mindre bra med de respektive undervisningssÀtten. Och om det i sÄ fall finns nÄgra skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill Àven försöka ta reda pÄ om nÄgon av dessa undervisningsformer förstÀrker de traditionella förestÀllningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn en Ärskurs 4 pÄ en mindre skola i Lerums kommun.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptÀckandet av och arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ tvÄ utvalda skolor. Vem Àr ansvarig för att elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr den hjÀlp de behöver för att nÄ mÄlen? En vinkling som tas med Àr lÀrarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillÀmpas i praktiken. Tre klasslÀrare och en speciallÀrare pÄ tvÄ olika skolor har dÀrför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut pÄ deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. DÄ det numera i skollagen stÄr om en ny form av stödinsatser, under benÀmningen extra anpassningar, tas lÀrarnas uppfattningar kring detta upp.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog pÄ förskola, elever och en pedagog pÄ skola upplever att det Àr att lÀsa och lyssna till Astrid Lindgrens berÀttelser idag. Vi ville ocksÄ försöka se om Astrid Lindgrens litteratur Àr aktuell, om den lÀses i hem och skolor idag. Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrÄn ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vÄr undersökning grundar sig pÄ de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jÀmfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utlÀsa upplevelsen av att lÀsa Astrid Lindgrens litteratur.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Diagnosen Asperger syndrom Ă€r ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 Ă„r sedan var syndromet relativt okĂ€nt vĂ€rlden över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och dĂ€r presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgĂ„ng.

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i Ärskurs 6 har i skolor i tvÄ skilda kommuner.FrÄgestÀllningarHur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas lÀroplanen utifrÄn momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen Ät i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnÄr kunskapskraven i simning i Ärskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare i idrott och hÀlsa i tvÄ skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i momentet simning i Ärskurs 6, eftersom betyg ska sÀttas i denna Ärskurs för första gÄngen i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola. Jag anvÀnde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att fÄ ordagrann Ätergivning av intervjun.

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra simkunnighet i skolÄr fem pÄ en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utlÀndsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ mÄlet i simning.Min huvudfrÄgestÀllning till studien Àr:Hur Àr arbetet upplagt för att eleverna ska nÄ mÄlet i momentet simning i Ärskurs fem?Finns det skillnader i simkunnighet mellan en skola frÄn landsorten med hög andel elever med svensk hÀrkomst och en skola med hög andel invandrarbarn?Vilka problem finns och vad beror dessa problem pÄ?MetodJag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Sverige om simkunnighet i Ärskurs fem. En skola pÄ landsbygden och en förortsskola i StockholmsomrÄdet.