Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgÄngsrik skola fungerar pÄ en svensk skola. För att fÄ reda pÄ mer om framgÄngsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i Àmnet. Jag har Àven besökt en skola i Sverige dÀr man anvÀnder sig av denna skolmodell. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativ forskning, dÀr jag har anvÀnt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nÀmnas att Monroes modell som innebÀr en stark ledare och tydligare regler ungerar bra pÄ HjÀllboskolan som jag har studerat nÀrmare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÀr lÀrare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrÄn sina egna erfarenheter och livsvÀrldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori anvÀnts för att ge en förstÄelse för hur lÀrare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien Àr kvalitativ. Det empiriska underlaget bestÄr av Ätta intervjuer med lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika utbildningsenheter.Studien visar pÄ olika förutsÀttningar för inflytande.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen pÄ SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgÄ och dess syfte Àr att fungera stödjande vid betygsÀttningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven pÄ SFI har en status som ligger nÀra examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsÀttningen. Den hÀr studien bygger pÄ resultaten frÄn tvÄ undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger pÄ en SFI-skola ser pÄ det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin pÄ samma skola, samt om nÄgon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsÀttningen av elever med olika studieformer. Resultaten frÄn den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekrÀftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta Àr en C-uppsats inom pedagogik ifrÄn Högskolan i GÀvle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fÄtt information och diskuterat frÄgor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar nÀr det gÀller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina förÀldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i Är 9, pÄ en skola i Södermanlands lÀn, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under Är 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lÀrarens undervisningsteknik, sina pÄverkansmöjligheter samt i vilka Àmnen undervisningen förekom.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring hur skola och hem i Ärskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda pÄ detta anvÀndes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers Äsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgÄr frÄn Àr Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sÀtt att se pÄ samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen anvÀnder sig av tvÄ kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

Syftet med undersökningen var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som lÀser biologi- eller molekylÀrbiologiprogrammet deltog i en enkÀtundersökning dÀr de fick svara pÄ öppna sÄvÀl som styrda frÄgor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. FrÄn undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket pÄverkade av sin omgivande miljö under uppvÀxten och att lÀraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer ocksÄ kÀnner att skolan pÄverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att lÀsa mer om aktuella Àmnen..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilken syn lÀrare och elever har pÄInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda pÄ detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare, varav tvÄ arbetar pÄ en kommunalskola och tvÄ arbetar pÄ ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkÀtundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 pÄ vardera skola. VÄr undersökning visaratt lÀrarna och eleverna Àr positivt instÀllda till Internet i undervisningen, men den pÄvisarÀven att eleverna, sÀrskilt de pÄ friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda kÀlla,vilket Àr nÄgot som bekymrar lÀrarna. De menar dÀrtill att kÀllkritik Àr nÄgot man som lÀraremÄste gÄ igenom kontinuerligt för att fÄ eleverna att förstÄ innebörden av det och hur viktigtdet Àr.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever pÄ ett individuellt program att kÀnna sig inkluderade med god sjÀlvbild och Àven studera deras tankar kring inkludering och sjÀlvbild i skolan. Jag vill ocksÄ undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig sjÀlva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande sjÀlvbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgÄngspunkt i mÄlet om en skola för alla.Med hjÀlp av intervjuer ville jag se hur 25 elever pÄ det individuella programmet tÀnker kring sjÀlvbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna anser att avsaknaden av betyg Àr det som pÄverkar sjÀlvbilden mest negativt i skolan. LÀrarens roll som den som ser, anpassar och hjÀlper eleven betraktas som viktigt utifrÄn att fÄ en god sjÀlvbild i skolan och anses viktigare Àn att ha kompisar i gruppen. Tendensen Àr ocksÄ att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de Àmnen dÀr de inte nÄdde betyg under Är 9.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. UtifrÄn 94 enkÀtsvar frÄn högstadieelever pÄ en skola i Mellansverige sammanstÀlldes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mÀngd olika faktorer kunde pÄverka elevernas motivation till att delta pÄ idrottslektionerna. 40 % av de elever som nÄgon gÄng varit inaktiva pÄ skolidrotten ansÄg att det var aktiviteten som pÄverkade deras motivation sÄ mycket att de inte deltog. De faktorer som pÄverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta pÄ idrottslektionerna Àr aktiviteten, lÀrare, klasskamrater och hÀlsan.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

SAMMANFATTNING NÀr vÄra elever Àr i femtonÄrsÄldern stÀlls de inför ett beslut som sannolikt kommer att fÄ konsekvenser för dem under en mycket lÄng tid. Det Àr nu dags att vÀlja ett gymnasieprogram dÀr de ska tillbringa de kommande tre Ären. Under dessa Är kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriÀr. Valet som de gör till gymnasiet kan dÀrför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga mÀnniskor har tÀnkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar eleverna nÀr de ska vÀlja ett gymnasieprogram, som lÀrare pÄ fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi fÄr elever som inte Àr intresserade av fordon till vÄrt program. Vad Àr det egentligen som pÄverkar eleverna nÀr de gör sina val, Àr det reklam eller vÄrt stora medieutbud, har förÀldrarnas yrkesval nÄgon pÄverkan eller kanske kamraterna frÄn den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frÄgestÀllning.

Syftet med min undersökning Àr att undersöka hur lÀrare i Sydafrika tÀnker kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur dessa sydafrikanska lÀrare underlÀttar samt arbetar i klassrummet med de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i en skola som ligger pÄ den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lÀrare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde dÄ till att jag valde att enbart anvÀnda ordet lÀs- och skrivsvÄrigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lÀrare anser att lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr nÄgot de har problem med pÄ skolan. LÀrarna har bett speciallÀraren om hjÀlp men hittills har hjÀlpen uteblivit.