Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslÀrarna erbjuder för funktionshindrade till att delta pÄ idrottslektionerna. Studien genomfördes pÄ en skola med tvÄ funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta pÄ idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes dÄ det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn pÄ skolan dÄ det Àr rektorn som vet vad skolan vÀljer att lÀgga resurserna pÄ. Skolan i frÄga lÀgger 800 000 kronor per Är pÄ specialutrustning och lÀrarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per Är pÄ andra materiella anpassningar. Detta innebÀr dock inte att idrottshallen Àr anpassad för funktionshindrade elever dÄ det framkommer av rektorn att det finns sÄ mÄnga fel som behöver ÄtgÀrdas och Àndras i hallen sÄ att det krÀvs en stor investering och detta leder till att det inte kommer Àndras nÄgot i hallen pÄ obestÀmd tid.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar vÀljer att vara fysiskt aktiva Àven pÄ fritiden.FrÄgestÀllningar: ? Hur ser trÀningsvanorna ut för skolungdomar pÄ högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva pÄ sin fritid?? Finns det nÄgra samband mellan hur skolungdomar trÀnar pÄ sin fritid och vem/vad som gjorde att de började trÀna?MetodUndersökningen Àr av kvantitativ art i form av enkÀtundersökning. 130 elever frÄn tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet har deltagit i undersökningen. Alla elever Àr frÄn Ärskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frÄgor anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas trÀningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar pÄ att eleverna pÄ de tvÄ skolorna har ganska goda trÀningsvanor, innebÀrande att den totala siffra fysiskt aktiva elever pÄ fritiden var större Àn den inaktiva.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal Àr ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebÀr att alla elever har en mentor som en gÄng i mÄnaden ringer till elevens vÄrdnadshavare och diskuterar om och hur eleven nÄr sina kortsiktiga mÄl. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid tvÄ skolor, dÀr totalt sju lÀrare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning pÄ samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Syftet med vÄrt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola anvÀnder för att förbÀttra elevers muntliga framstÀllning. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i Äldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i Àmnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kÀnde snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vÄr utbildning och den amerikanska skolan betrÀffande elevernas vilja att tala.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i Är 5 förhÄller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förstÄelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring Àmnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie ÄskÄdliggjort elevperspektivet och dÀrmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik. LitteraturgenomgÄngen speglade genomgÄende en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lÀra in ute och anvÀnda sinnena uppmÀrksammades redan för 2400 Är sedan men Àr fortfarande en aktuell frÄga i dagens skola. InlÀrning och motorik stÀrks nÀr elever fÄr upptÀcka och utforska pÄ egen hand.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

I denna uppsats undersöker vi nÄgra gymnasieelevers förstÄelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mÀta begreppsförstÄelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna fÄr göra ett skriftligt prov och nÄgra av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes pÄ en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i Ärskurs 2. De resultat som vi presenterar visar pÄ att eleverna inte uppnÄr nÄgon högre konceptuell förstÄelse.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilken uppfattning elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning dÀr eleverna fyller i bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det Àr frÀmst deras beteende och hur de Àr som elev som Àr avgörande för vilket betyg de fÄr. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man Àr som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet Àr inte vÀl förankrat bland dessa elever..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lÀrare och elever fungerar pÄ en skola i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, tvÄ lÀrare samt Ätta elever. Vi har Àven gjort tre observationer pÄ skolan. I vÄrt resultat har det framkommit att lÀrarna anvÀnder skolbiblioteket för att lÄna bÀnkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.