Uppsatsen handlar om hur likvÀrdig undervisning i idrott och hÀlsa som eleverna i tvÄ femteklasser kan ha fÄtt under sina första skolÄr och deras förutsÀttningar att nÄ uppnÄendelmÄlen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkÀt- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas instÀllning till, fÀrdigheter i och kunskaper om Àmnet idrott och hÀlsa. Eleverna pÄ skola A undervisas av sin klasslÀrare medan eleverna pÄ skola B har en lÀrare med kompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet Àr att jÀmföra om eleverna fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning inom Àmnet.

Denna uppsats belyser frÄgan om hur det sÀrskilda stödet pÄ en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lÀrare. Vi försöker Àven definiera begreppet ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lÀrare samt genom en enkÀtundersökning av elever i tre klasser pÄ skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjÀrde rektorsomrÄde behöver förbÀttra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av sÀrskilt stöd. SÄ var Àven fallet för den skola dÀr undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom vÄra undersökningar pÄvisade att lÀrare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser pÄ omrÄdet överlag.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av krĂ€nkande handlingar som finns bland eleverna i Ă„rskurs Ă„tta pĂ„ en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier pĂ„ skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever dĂ€r könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De krĂ€nkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. SĂ€rskilt de verbala krĂ€nkningarna har varit framtrĂ€dande.

Arbetet syftar till att synliggöra nÄgra lÀrares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lÀrarna upplever elevers förmÄga att handskas med information och nÀr, var och hur de anser att eleverna trÀnar informationsfÀrdigheter. Dessutom redovisas lÀrarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn pÄ om ett undersökande arbetssÀtt kan underlÀtta arbetet med informationsfÀrdigheter. Resultatet grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra lÀrare frÄn en skola i Linköping deltog..

Detta Àr en undersökning om hur högstadielÀrare gör skönlitterÀra val Ät sina elever i Àmnet svenska. VÄr undersökning begrÀnsar sig till verksamma lÀrare och vi vill se hur lÀrarnas val pÄverkas av begrepp som kanon, populÀrkultur och skrÀplitteratur. Undersökningen har Àgt rum pÄ en skola i SmÄland, kallad SmÄlandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.Undersökningen har genomförts med intervjuer av lÀrare under vÄr VFU (verksamhetsförlagda utbildning) dÀr vi har stÀllt frÄgor utifrÄn en intervjuguide som vi i förvÀg skapat. FrÄgorna handlade om vilka undervisningsÀmnen lÀrarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de anvÀnder i skolan och slutligen hur de stÀller sig till kanonbegreppet.Resultaten visar att lÀrare pÄverkas av kanonlitteraturen nÀr de vÀljer litteratur Ät sina elever, men i olika stor utstrÀckning. Undersökningsskolornas skönlitterÀra utbud pÄverkas Àven av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 Àr det lag i Sverige pÄ att det ska serveras nÀringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsÀttningar för eleverna, till exempel tidpunkten för mÄltiden och trivseln i skolrestaurangen, sÄ att de gÄr och Àter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivÄn i skolrestaurangen pÄverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgÄ ifrÄn the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till mÄltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön pÄ sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre skolor i en kommun i norra Sverige. EnkÀten bestod av 14 frÄgor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur elever pÄ en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgÄngspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till lÀraren och kön pÄverkar deras betyg. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser pÄ inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar pÄ nÄgra anledningar till varför eleverna pÄ skolan tror att lÀrarna sÀtter betyg pÄ otillÄtna grunder..

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

Studien syftar till att sÀtta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och stÀller frÄgan om en eventuell marknadsanpassning av skolvÀsendet lett till ett nÀrmande mellan offentligt Àgda och privat Àgda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring frÄn fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, sÀrskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt vÀljs av elever, en summa som gÄr förlorad för de skolor som vÀljs av fÀrre elever. Resultaten visar ytterligare att det Àr via reklam denna tÀvlan sker ? nÄgot som inte skiljer offentligt Àgda eller privat Àgda skolor Ät.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.