Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att jÀmföra hur tvÄ hÀlsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hÀlsa. FrÄgestÀllningarna som studien stödjer sig pÄ berör dels skolornas arbetssÀtt med hÀlsobegreppet, hur elevernas instÀllning till skolan Àr samt elevernas skattade hÀlsa.MetodInledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna pÄ Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkÀtundersökning pÄ 56 elever i skolÄr 9 pÄ berörda skolor.ResultatArbetssÀtten med hÀlsa pÄ de bÄda skolorna varierar dÄ Torsviks skola vill lÀgga större vikt vid den psykiska hÀlsan och skapa en bredare uppfattning kring hÀlsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hÀlsoprofil valt att fokusera mer pÄ fysisk aktivitet dÄ eleverna pÄ profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hÀlsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden lÄter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Sex- och samlevnadsundervisningen har förÀndrats mycket under de senaste 100 Ären. FrÄn att vara nÄgot man inte talade om till nÄgot som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den hÀr tillgÄngen till information som dagens ungdomar har, gör sex- och samlevnadsundervisningen pÄ skolan Ànnu viktigare. Men sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika lÀnder. I denna studie sÄ görs en jÀmförelse genom en enkÀtundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jÀmföra vad dagens ungdomar upplever att de lÀr sig under sin sex-och samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av och hur ungdomarna hade förÀndrat undervisningen om de hade haft chansen.

I studien studeras lÀrares och elevers uppfattningar gÀllande positiv feedback. Studien skapar djupare förstÄelse om positiv feedback samt jÀmför lÀrares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktÀr anvÀnts som metod. Intervjuerna har utförts pÄ en skola dÀr tre lÀrare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola dĂ€r anvĂ€ndandet av estetiska lĂ€roprocesser Ă€r centrala. Jag har undersökt vad lĂ€rare, kulturpedagoger och elever sĂ€ger om elevernas lĂ€rande i projektet FRAMÅT. Det hĂ€r Ă€r ett projekt dĂ€r Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkstĂ€llandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolĂ„r Ă„tta runtom i SkĂ„ne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats nĂ€r jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lĂ€rare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare Är upplever hur det Àr att arbeta med elever som har svenska som andrasprÄk, och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer pÄ en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien Àr totalt fyra stycken: en SVA-lÀrare, en NO-lÀrare och tvÄ SO-lÀrare.Resultatet visar att samtliga lÀrare Àr medvetna om att det Àr viktigt att arbeta med sprÄket Àven i Àmnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det Àr svÄrt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer Àr: tidsbrist, stora nivÄskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ÀmneslÀrarna inom omrÄdet svenska som andrasprÄk. Slutligen kan man ej förvÀnta sig att de intervjuade pedagogerna och andrasprÄkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, dÄ undersökningen endast genomförts pÄ en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

 Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsÀttningar för en inkluderande skola. Syftet Àr Àven att fÄ svar pÄ vilka ÄtgÀrder och lösningar som rektorer anser Àr av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi vÀljer att inrikta oss pÄ samverkansformer för inkludering av elever som övergÄr frÄn sÀrskild undervisningsgrupp, men Àven de elever som redan gÄr i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar vÀl eftersom studien baseras pÄ mÀnniskors egna uppfattningar.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever anvÀnder sitt historiemedvetande för att reflektera över sin identitet samt undersöka om eleverna uppfattar sig sjÀlva som historiska personer, det vill sÀga att de Àr delar av och aktörer i framtidens historia. Empirin insamlades med hjÀlp av enkÀtundersökning som var utformad för att fÄ kvalitativa svar. Undersökningen utfördes i tvÄ femteklasser pÄ samma skola. Undersökningen kom fram till att elever i stor utstrÀckning anvÀnder sin historiska referensram i en diskussion om ?vem Àr jag??.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild över hur nÄgra elever och lÀrare arbetar med Àmnet religionskunskap pÄ sin skola samt om sÀttet att arbeta pÄ spelar nÄgon roll i hur eleverna upplever Àmnet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I resultatet kan vi ta del av olika synpunkter som elever och lÀrare har nÀr det gÀller undervisningen i religionskunskapen. NÄgot som diskuteras i uppsatsen Àr den osÀkerhet som kan uppstÄ nÀr lÀrare ska undervisa i religionskunskap och varför de kÀnner denna osÀkerhet..

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur pedagoger talar om elever i behov av sÀrskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av sÀrskilt stöd gav oss en djupare förstÄelse för hur det ser ut i praktiken. UtgÄngspunkten togs i lÀroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. DÀr var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hÀnsyn ska tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov och att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika skÀl har svÄrigheter att nÄ mÄlen för utbildningen. VÄr studie gjordes i x kommun dÀr ocksÄ de utbildningspolitiska mÄlen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev mÄste mötas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lÀrandeprocessen och elevens utveckling mÄste följas upp för att tillförsÀkra alla elever de kunskaper de har rÀtt till.

Dagens skola har sin utgÄngspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebÀr att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmÄlen. Ett stöd som finns att tillgÄ Àr elevassistenter. Syftet med denna forskning Àr att öka insikten i lÀrare och elevassistenters syn pÄ samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutÀndan gagna elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lÀrare och tre elevassistenter.