SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Att alla elever fÄr studera tillsammans pÄ lika villkor kan ses som en sjÀlvklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever Àr det inte sÄ enkelt. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur förÀldrarna ser pÄ barnets utveckling och lÀrande. Fokuseringen handlar om att fÄ en inblick i deras tankar om inkludering.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida gymnasieskolan Àr en skola för allautifrÄn ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus pÄ deprimerade elever,genom en studie av HÀssleholms kommun. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer somtolkats hermeneutiskt dÀr frÄgorna varit fritt formulerade inom fasta frÄgeomrÄden.Materialet har bestÄtt av intervjuer med totalt 18 personer varav tre frÄn sjukvÄrden och15 frÄn gymnasieskolorna samt aktuell forskning pÄ omrÄdet frÄn bÄde det pedagogiskaoch det medicinska forskningsomrÄdet. Undersökningen visar att HÀssleholms kommunsgymnasieskolor inte Àr en skola för alla nÀr det gÀller deprimerade elever. PÄ skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deÄtgÀrder som sÀtts in Àr av exkluderande form dÀr eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lÀmpliga ÄtgÀrder för deprimerade elever i skolan..

I den hÀr uppsatsen Àr utgÄngspunkten att belysa lÀrarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lÀrare som har mer eller mindre erfarenhet frÄn att arbeta med elever med annat modersmÄl Àn svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor i grundskolans tidigare Är, Àr grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen Àr komplexa och att de lÀrare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vÄrt resultat visar att skolan Ànnu inte nÄtt fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strÀvan att arbeta mot detta..

Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lÀrares instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lÀrare som arbetat med utomhuspedagogik under nÄgra Är om deras tankar om att lÀra utomhus. BÄde lÀrare och elever var vÀldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lÀttare att koncentrera sig och fokusera pÄ lÀrandet nÀr de var utomhus och hade lektioner. LÀraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd trÄd genom all undervisning och att de arbetade sprÄkutvecklande nÀr de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska sprÄksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och lÀraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola..

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur elever, förÀldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som stÄr skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstÀmmer förÀldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt Àmne. Genomförandet av studien har skett med hjÀlp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkÀter till förÀldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur förÀldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

VÄrt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet Àr begrÀnsat till elever i Äldrarna sju till tio Är. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrÄ. Syftet med arbetet Àr att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger Àr förberedda inför en sorgesituation. UtifrÄn litteraturstudier har vi funnit utgÄngspunkten i vÄrt arbete.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha nÄgon inverkan pÄ barnets lÀsutveckling och i sÄ fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets lÀsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens lÀsutveckling ingÄr en beskrivning av hur elever och lÀrare samtalar i klassrummet. Det Àr sÄledes de lÀrarledda samtalen, den verbala kommunikationen som Àgt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats pÄ. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt lÀsutvecklingsschema, dÄ tvÄ kommunala skolor jÀmfördes. Skola A profilerar sig inte pÄ nÄgot specifikt sÀtt, medan Skola B arbetar i ett sÄ kallat sprÄkspÄr dÀr undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.