SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

Folkbladet Àr en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prÀgel vars prenumeranter till största delen Àr sportintresserade mÀn. För att försöka bredda sin lÀsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vÀnder sig till kvinnor i Äldern 20 - 50 Är. Denna tidning med lokal prÀgel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per Är och delas ut gratis till alla hushÄll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts nÄgon grundlÀggande mÄlgruppsanalys för att identifiera vilket innehÄll eller utformning lÀsarna tilltalas av.

Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera tÀckningen av studentuppsatser gentemot de mÄlsÀttningarUmeÄ Universitet har för databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). I utvÀrderingen görs dels en bakgrundsstudie av DiVA och Open Access samt en lokal studie av UmeÄ Universitetsdeltagande. Vid universitetet Àr det i dagslÀget obligatoriskt för avhandlingar att publiceras, men nÄgot liknande krav finns inte pÄ studentuppsatser.Jag gjorde Àven en undersökning över hur frÄgan om obligatorisk publicering, av materialproducerat vid lÀrosÀtet, hanterats vid andra lÀrosÀten i Sverige, vilket visar att man vid mÄngalÀrosÀten valt att göra det obligatoriskt Àven för studentuppsatser att registreras. Bland orsakerna till detta nÀmns att det ökar spridningen, tillgÀngligheten och citering (eller anvÀndning) av arbetet, samt att det har ett pedagogiskt vÀrde och ökar möjligheterna för kvalitetsgranskning.Slutligen gjordes en undersökning av tÀckningen av studentuppsatser frÄn institutioner vidSamhÀllsvetenskapliga fakulteten, dÀr jag jÀmförde hur mÄnga uppsatser som skrevs totalt 2007 och hur mÄnga av dem som fanns registrerade i DiVA.Resultaten visar att tÀckningen i överlag Àr dÄlig, nÄgot som inte motsvarar mÄlsÀttningen att sprida information om vad universitetet producerar, och fakulteten eller universitet bör övervÀga attgenomföra en mer ingÄende utredning av möjligheterna att göra det obligatoriskt att studentuppsatser ska publiceras elektroniskt i DiVA..

In Sweden, there are limits to how much leachable substances waste must contain in order to be deposited as hazardous waste. Fly ash from waste incineration often end up over the limit, mainly due to the chloride content. Fly ash is therefore often deposited abroad. The purpose of this study was to investigate the possibility to handle fly ash locally. To clarify how the law is applied, environmental reports and permit documents from ten waste sites with permission to deposit fly ash were studied.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jĂ€mförande innehĂ„llsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare NadĂšge Mayunga och Kristin PontĂ©nKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet Ă€r att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehĂ„llsmĂ€ssig i jĂ€mförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehĂ„llsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktĂ€r i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat VĂ„rt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvĂ€rdering. ÄmnesomrĂ„det brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmĂ€nheten fĂ„r mest uppmĂ€rksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna Ă€r fĂ„ och beror frĂ€mst pĂ„ skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mĂ„l att differentiera sig frĂ„n de andra tidningarna finns det smĂ„ indikationer pĂ„.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd innehÄller i dagslÀget ett stort antal informationssystem som inte kommunicerar med varandra digitalt. Detta minskar patientsÀkerheten och leder till stora effektivitetsförluster inom verksamheten. Ett aktuellt Àmne pÄ bÄde lokal, regional och nationell nivÄ Àr dÀrför hur dessa system kan integreras. I denna uppsats presenterar vi ett ramverk för utvÀrdering av de integrationsförslag som olika IS-leverantörer erbjuder hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Ramverket har vi sjÀlva utformat och för att exemplifiera dess anvÀndningsomrÄden, har vi applicerat det pÄ ett avgrÀnsat problemomrÄde hos analysobjektet, universitetssjukhuset i Lund (USiL).

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.

Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jÀmförelse av Upplands VÀsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.LÀrosÀte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien Àr att jÀmföra lokal rapporteringen pÄ de tvÄ lokaltidningarna i Upplands VÀsby: Mitt i Upplands VÀsby och Vi i VÀsby.  JÀmförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka Àmnen som fÄr störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de bÄda tidningarna. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor frÄn vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att Àmnesfördelningen skiljer sig nÄgot mellan de bÄda tidningarna.

Svensk naturvÄrd har bedrivits genom ett ovanifrÄnperspektiv dÀr politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhÀllsförÀndringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat pÄ krav om ökat skydd för naturen. NÀr Unesco:s vÀrldsarvskommitté Är 1996 tog beslutet att inrÀtta Laponia till ett vÀrldsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan mÀnniska och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar omrÄdet Àven ett unikt geologiskt vÀrde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att omrÄdet brukas sedan lÄng tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. NÀr det Àr mÄnga intressenter som skall samverka i och kring ett omrÄde uppstÄr det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.