Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.

The following essay aims at the interplay between regional och municipal growth work, and theway cultural heritage is used in growth work strategies. The main issue has been whether theregional strategies are followed up in the municipal strategies, which has been investigated bymeans of question which impact the region?s strategies has at the local level.The essay draws upon an instrumental perspective on cultural heritage and cultural environment,here defined as instruments in the national development and growth efforts. Three publicationsthat highlights potential roles of cultural heritage and cultural environment to act as instrumentsin the regional and municipal development and growth efforts has thereby been selected astheoretical models. These roles has further been summarized in a tabular form as a schematicdivision of main themes with sub-categories, used as a framework for deciphering the regionaland municipal strategies.A content analysis of available strategies at both regional and local levels have been used as amethod for investigating the issue, where the role of cultural heritage and cultural environment(as defined in the schematic table) has guided the reading.

PÄ Gambias strÀnder flockar sig turister, en del reser pÄ grund av miljön, andra för kulturen och en del för att fÄ kÀnna kÀrlek av en ung, lokal man. NÀr Àldre kvinnor frÄn Europa reser för att trÀffa en yngre man i Gambia kallas det för semesterromanser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de semesterromanser som sker i Gambia mellan europeiska kvinnor och afrikanska mÀn och pÄ vilka sÀtt detta Àr en del av sexturismen. Att denna turism mÄnga gÄnger kallas för semesterromanser gör den inte fri frÄn att kopplas samman med bÄde sexturism och prostitution. Semesterromanser Àr ett mycket komplext begrepp som tolkas olika beroende pÄ vem som tolkar.

Syftet Àr att undersöka hur den svenska romantiken anvÀnds och uppfattas av svensk­lÀrare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielÀrare i svenska. ForskningsfrÄgorna Àr hur lÀrarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lÀrarna ser pÄ hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken frÀmst sker med ut­gÄngspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterÀra epokar­beten, dÀr tidsbristen Àr en avgörande faktor för begrÀnsningen av undervisningens volym och upplÀgg­ning. Det framkommer Àven att det finns ett vÀrde i att knyta an till elevernas vÀrld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. DÀrför Àr val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och vÀcka intresse.

Den arena dÀr socker och sötma förstÀrs har förÀndrats i och med att socker har gÄtt frÄn en global handelsvara, endast tillgÀnglig ett fÄtal, till en lokal som nÄr de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathÄllningen. Men varför Àter mÀnniskan socker och varför finner hon smaken sÄ ÄtrÄvÀrd?Syftet med studien var att ur ett evolutionÀrt samt kulturellt perspektiv undersöka varför mÀnniskan finner den söta smaken ÄtrÄvÀrd.Metoden som har anvÀnts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar dÀr artiklar som berör hÀlsoaspekter som socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionÀra samt kulturella aspekter.Resultatet visade att mÀnniskan fann den söta smaken ÄtrÄvÀrd baserat bÄde pÄ medfödda samt kulturellt inlÀrda preferenser.Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlÀrning hon fÄr frÄn sin första mÄltid av modersmjölk och framÄt. MÀnniskan förknippade dÀrför sött med bÄde trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat.

Dagens samhÀlle prÀglas av en linjÀr ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmÀngder. CirkulÀr ekonomi Àr en alternativ modell till den linjÀra ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergÄng till hÄllbara energikÀllor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulÀr ekonomi, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en implementering samt vilka drivkrafter och svÄrigheter som identifierats i arbetet med att pÄbörja en implementering av cirkulÀr ekonomi. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulÀr ekonomi. Resultatet visar att de frÀmsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulÀr ekonomi Àr att jordens resurser hÄller pÄ att utarmas och att det dÀrför krÀvs förÀndrade resursflöden för att nÄ ett gott hÄllbarhetsarbete.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. FörutsÀttningar för att dela, distribuera och upptÀcka musik har förÀndrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, stÄr pÄ mÄnga sÀtt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett antal ÀmnesomrÄden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förÀndrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas anvÀndarnas förhÄllning till upplevelsen av musik genom den sÀrskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahÄller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen pÄ Soundcloud som ett community, förhÄllandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhÄller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

VÄrt syfte har varit att undersöka jÀmstÀlldheten inom socialtjÀnsten, i en norrlÀndsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen bestÄr av tvÄ studier dÀr del 1 Àr kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut Är 2004, och dÀr del 2 Àr kvalitativ och bestÄr av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrÄn, av oss, sammanstÀlld statistik som analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill sÀga jÀmstÀlldhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig Ät för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvÄng. I besluten gÀllande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen bÄde i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om ÄtgÀrd.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

This study is based on a case study of Pilotprojekt DrevfjÀllen, a project whose ambition is tofind ways to secure nature conservation in a local context. This is promoted at governmentlevel, which says that a local connection is needed to achieve sustainable regionaldevelopment. The study, based on a theoretical background of the concept of governance,intends to evaluate whether Pilotprojekt DrevfjÀllen can contribute to a sustainable regionaldevelopment.This study is based on meeting documentations, semi-structured interviews with variousstakeholders in the project, field studies and participant observation at an informativemeeting. The region of interest, north Dalarna, was visited twice to obtain the specificconditions that Pilotprojekt DrevfjÀllen have. The interviews revealed positive attitude to theincreased dialogue and cooperation that Pilotprojekt DrevfjÀllen has meant for theparticipants.

I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ tvÄ utvalda gymnasieskolor samt en högskola i SkÄne vÀljer/har valt att anvÀnda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill Àven undersöka om det redan finns nÄgon uttalad lokal litterÀr kanon pÄ de skolor vi besökt eller om det finns en underförstÄdd sÄdan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr sammanlagt nio lÀrare fick svara pÄ frÄgor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, dÀr vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skrÀplitteraturen, det vill sÀga vissa böcker ur den populÀra kulturen, hur man bör vÀlja litteratur, samt den danska kanon.

Statistik visar att antalet sökande till OmvĂ„rdnadsprogrammet (OP) blir allt fĂ€rre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie Ă€r att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? OmvĂ„rdnadsprogrammet med samhĂ€llsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vĂ„rdyrken. Genom en enkĂ€t till elever pĂ„ OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt fĂ„ fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frĂ„gor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn pĂ„ OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? PĂ„ vilka sĂ€tt pĂ„verkar OP-s elevurval och nivĂ„grupperingar? Varför Ă€r OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, dĂ„ den gav en gedigen yrkesutbildning och sĂ€rskild behörighet till mĂ„nga utbildningar pĂ„ universitet och högskola.

InlÀggning av perifer venkateter (PVK) Àr en vanlig rutin inom sjukvÄrden. Det ingÄr i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lÀgga in PVK, övervaka och dokumentera omvÄrdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK Àr flebit. Symtomen pÄ flebit Àr lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan strÀcka sig lÀngs kÀrlet och som vid palpation kan kÀnnas hÄrt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.