Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Långvarigt styre av ett och samma parti är skadligt för det politiska samtalet, även på en mycket lokal nivå. Den slutsatsen kan dras efter en jämförelse av den politiska diskussionen i tre skånska kommuner, Vellinge, Lomma och Osby. I såväl en kvantitativ textanalys av lokaltidningarna, tidsmätningar av kommunfullmäktige¬mötena och intervjuer med fritidspolitiker framträder samma mönster, där Osby kommun (med skiftande majoritet i de senaste fem valen) har ett mer livaktigt politiskt samtal, medan det moderatdominerade Vellinge haft betydligt mindre diskussion.Slutsatsen stärks ytterligare av att resultaten inte upprepas när samma mätningar görs 1985, då de tre kommunerna haft likartade majoritetsställningar i föregående val..

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvård är något som fått alltmer uppmärksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvården. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade områden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvård som kännetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning är ett exempel på en mer deltagarorienterad styrform som innebär olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sådana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken är dock omdiskuterat.

Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt?Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor.Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader..

Synen på företagande har under senare år förändrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i länders utveckling och tillväxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. Istället har lokal ekonomi och regioners tillväxt hamnat i fokus. Små och medelstora företag får därmed en viktigare roll och faktorer såsom entreprenörskap, sociala nätverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gällande hur tillväxt skapas. För att skapa tillväxt i regioner krävs en näringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrågor idag, samt vilka möjligheter och begränsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nätverk för hållbar turism, utifrån fyra fokuspunkter: noll slöseri, hållbara material, lokal och hållbar mat samt hållbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfång, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begränsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet är bland annat engagemang, ansvarskänsla, samt den lokala omgivningen..

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet används dock i en ganska liten omfattning på marknaden. För att öka lokalernas användning finns det därför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden värderar.Utredningen syftar till att få fram vad kunden värderar då han eller hon hyr och/eller använder en temporär lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att få fram värderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som använder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt är kontor, skola och förskola..

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Uppsatsen är en komparativ studie av två barnhem i Halmstad, Östra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. Frågeställningarna lyder: Hur och varför tillkom Östra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna åt mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur såg verksamheterna i Halmstad ut i förhållande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet är att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen är avgränsad till åren 1940 ? 1950.

Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.